poppelallé | SAOB | svenska.se

SAOB

Svenska Akademiens ordbok

publicerad: 1953

POPPEL pop4el, sbst.1, förr äv. PAPPEL, r. l. m. l. f.; best. -n ((†) popplen Adlerbeth Buc. 37 (1807)); pl. popplar32, äv. 40.

Ordformer

(papp- (pap-) 1650 (: PapelSalwa)—1815. popp- (pop-) 1538 (: popelträ) osv.)

Etymologi

[jfr d. poppel; av mlt. poppele, liksom eng. popple, fr. peuple, av lat. populus; formen pappel motsvarar t. pappel, mlat. papulus. — Jfr POPOLIUM, POPULIN]

träd av släktet Populus Lin. (hörande till familjen Salicaceæ), omfattande dels en inhemsk art (Populus tremula Lin., asp), dels ett antal utländska arter införda i Sv. ss. planteringsträd; utom ngn gg i vetenskapligt fackspr. nästan bl. om de icke inhemska arterna, särsk. om arten P. nigra Lin. var. italica Du Roi, pyramidpoppel. Vit poppel, Populus alba Lin., silverpoppel. Svart poppel, Populus nigra Lin., svartpoppel. Kanadensisk poppel, Populus canadensis Moench, kanadapoppel. Roberg Beynon 242 (1697). En rad af dystra popplar voro planterade framför (husen). PT 1905, nr 211, s. 3. Popplarna blefvo .. modeträd i Sverige under den första hälften af 1800-talet. NorrkpgT 1913, nr 180, s. 3. — jfr BALSAM-, BOMULLS-, DARR-, GRÅ-, KANADA-, LAGER-, ONTARIO-, PYRAMID-, SILVER-, SNÖ-, SVART-, VIRGINIA-, VIT-POPPEL m. fl.

Ssgr: A: POPPEL-ALLÉ. Silfverstolpe Mem. 3: 174 (1825). —

-ART. Lundström Trädg. 2: 134 (1831). —

-BARK. om bark av poppel, använd bl. a. till garvning. (Ekenberg o.) Landin 734 (1894). —

-BLADLUS~02 l. ~20. zool. bladlus av släktet Pemphigus Htg (som lever på poppeln); i pl. äv. ss. benämning på släktet. —

-FIKONTRÄD~102. [jfr t. pappelfeigenbaum] bot. fikonträdet Ficus religiosa Lin. (vars blad darra för minsta vindstöt, liksom poppelns l. aspens blad), heligt fikonträd. SvUppslB (1934). —

-GLANSBAGGE. [jfr t. pappelblattkäfer] (†) zool. bladbaggen Melasoma populi Lin. (som lever på aspens blad), aspglansbagge. Dahlbom Insekt. 79 (1837). —

-GLASVINGE~020. zool. om vissa glasvingefjärilar vilkas larver leva i grenar o. stamdelar av asp o. poppel; särsk. dels om Ægeria apiformis Cl. (allmänna poppelglasvingen), dels om Paranthrene tabaniformis Rott. (svarta poppelglasvingen). Wallengren SkandHetFjär. 1: 64 (1863). Brehm DjurV 3: 78 (1938). —

-KNOPP. om poppelns (särsk. svartpoppelns) späda bladknoppar. Björkegren 2060 (1786). —

-LUND. (i sht om utländska förh.) Valerius 1: 48 (1807). —

-LUS. [jfr t. pappellaus] (numera mindre br.) zool. = -bladlus. FoFl. 1906, s. 51. 2NF (1915). —

-NATTSVÄRMARE~0200, m. l. r. zool. = -svärmare. Wallengren SkandHetFjär. 1: 12 (1863). —

-OLJA, r. l. f. [jfr t. pappelöl] (†) flyktig olja beredd gm vattendestillation av färska knoppar från (svart)poppel. Hiärne Suurbr. 108 (1680). Nordforss (1805). —

-PIL, r. l. f. [jfr t. pappelweide] (i vissa trakter, i sht i Skåne) bot. poppel; företrädesvis om svartpoppeln (Populus nigra Lin.). Rosensten Skog. 22 (1737). HbTrädg. 5: 76 (1874; om balsampoppel). SvUppslB 21: 1018 (1934; om svartpoppel). —

-ROST. bot. rostarten Melampsora populina Lév. (som uppträder på vissa poppelarter). SvTrädgFT 1883, s. 136. —

-RULLVIVEL~020. [jfr t. pappelstecher] (numera mindre br.) zool. rullviveln Rhynchites populi Lin. (vars larver leva på asp), asprullvivel. Holmgren Insekt. 80 (1867). 2NF 23: 1144 (1916). —

-SALVA, r. l. f. [jfr t. pappelsalbe] farm. (förr) grönfärgad salva beredd av sönderstötta färska knoppar av (svart)poppel o. svinister (ngn gg annat fettämne, stundom med tillsats av andra ämnen); jfr popolium, popolie-salva. Hildebrand MagNat. 82 (1650). 2NF 30: 1074 (1920). —

-SKOG. (om utländska förh.) Phosph. 1810, s. 327. —

-SLÄKTE(T). bot. släktet Populus Lin. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 171 (1857). —

-SVÄRMARE, m. l. r. [jfr t. pappelschwärmer] zool. svärmarfjäriln Amorpha (Smerinthus) populi Lin. (vars larver leva bl. a. på poppel). Holmgren Insekt. 264 (1867). —

-TRÄ. (poppel- 1538 osv. popple- 1639) [fsv. popilträ (GU C 20 1: 468)]