SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PRIMAS pri4mas (prìmass Dalin), m.||ig.; best. -en, i best. anv. dock vanl. utan slutartikel.
Etymologi
[jfr t. primas; av senlat. primas (gen. -ātis), en av de förnämsta, till lat. primus (se PRIMUS, sbst.1). — Jfr PRIMAT, sbst.1]
1) kyrkl. titel för vissa högre prelater; särsk. om den ärkebiskop som har den högsta rangen o. utgör det kyrkliga överhuvudet inom ett visst distrikt (omfattande ett l. flera land); särsk. (om nutida sv. förh. bl.) använt ss. en (icke officiell) benämning på ärkebiskopen. Schroderus Os. III. 2: 165 (1635). Svea rikes primas. Radiolyssn. 1927, nr 1, s. 18.
2) (föga br.) person som har primat(et) l. ledarställning(en). Jag .. törs säga dig, att Reuterholm är Primas (i Sverige). Almqvist DrJ 370 (1834).
3) ledare för ett zigenarkapell. Lo-Johansson Zig. 171 (1929).
Spoiler title
Spoiler content