SEDENTÄR se1dentä4r l. sed1-, l. -æ4r, adj.; adv. -T.
Ordformer
(-air 1795—1800. -är 1823 osv.)
Etymologi
[jfr t. sedentär, eng. sedentary; av fr. sédentaire, av lat. sedentarius, till stammen i p. pr. av sedere, sitta (se PRESIDERA)]
(i fackspr.)
1) om (person med avs. på dennes) levnadssätt l. yrke o. d.: som utmärkes av ringa fysisk rörlighet l. få förflyttningar, föga rörlig, stillasittande. De Lärdes, Handtvärksmäns och Fabriks Arbetares sedentaira Lif. LittT 1795, s. 200. (De bildade kvinnorna)dväljas vid boken, vid bågen .. och deras verkligen sedentära yrke eller snarare tidsfördrif afbrytes blott af en ”promenad” till fots eller i vagn, eller af — dansen. Frey 1847, s. 109. Ett sedentärt lefnadssätt. 2NF 24: 1416(1916).
2) om folkgrupp: fast bosatt; äv. om en sådan folkgrupps levnadssätt. Från att hava varit .. (flyttande) mellan (Albano-)bergen och slätten blevo .. (bergsstädernas herdar o. jordarbetare) sedentära på den senare. SvGeogrÅb. 1927, s. 169. Det namn spanjorerna gåvo .. (puebloindianerna) syftar på deras sedentära levnadssätt i byar, pueblos. CSkottsberg hos Fredenholm Sångoff. 7(1946).
3) om materia av något slag l. lägre djur: som icke förflyttar sig l. flyttas från en plats till en annan, som stannar på sin plats, bunden vid l. stadigvarande befintlig på en o. samma plats, fast, stationär. (Det) är högst sannolikt .., at det finnes tvänne Electriska ämnen, och at af dem intetdera är sedentairt. VetAH 1800, s. 144. Den egentliga torfvens hufvudmassa är .. icke svämmad, d.v.s. är icke transporterad af vatten. Den är i motsats mot de på sistnämnda sätt bildade vegetabiliska jordarternas (gyttja, vissa dyarter och svämbildningar, s.k. sediment) en sedentär bildning. 2NF 29: 381(1919).
SAOB
