SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1966  
SEKRETESS sek1retäs4, r. l. f.; best. -en; pl. (†) -er (CollMedP 1686, s. 83, Dalin Arg. 1: 132 (1733, 1754), Auerbach (1913)).
Ordformer
(förr äv. secr-, -tesse)
Etymologi
[jfr holl. secretesse; av ä. fr. secretesse, avledn. av secret, hemlig (se SEKRET, adj.)]
egenskapen att vara hemlig, hemlig karaktär; hemlighållande, mörkläggning; hemlighetsfullhet; stundom: tystnadsplikt. Belägga l. omge ngt med sekretess. Iakttaga sekretess. Bryta sekretessen. Släppa efter på sekretessen. RARP 15: 254 (1686). Långt flere skiähl och omständigheter (finnas) som den utj .. Statssaker högst nödige Tystheten och Secretessen icke tillåter at uppenbara. HSH 40: 290 (1727). Krigsberedningen hade (under G. III:s regering) .. blifvit på det militära området ungefär detsamma som riksgäldsdirektionen var på det finansiella, ett organ för den kungliga allenastyrelsen och sekretessen. Odhner G3 2: 371 (1896). Förhandlingarna omsveptes av den djupaste sekretess. Estlander 11Årt. 3: 17 (1923). Av långt driven militär sekretess var de inkallade (i Sverige under andra världskriget) förbjudna att i brev omtala var de befann sig. Fatab. 1952, s. 156. — jfr DEPESCH-SEKRETESS. — särsk.
a) (†) i sådana uttr. som sekretessen av ngt, ngts hemliga karaktär, hålla ngt i sekretess, hålla ngt hemligt. Såssom sådane Secreta (dvs. hemliga stämplingar mot rikets säkerhet o. d.) inthet tiena att komma uth ibland folket och särdeles the främmande, hade Kongl. Maij:t derföre befalt påminna att thet måtte blifwa hållet i wederbörlig Secretesse. RARP 6: 41 (1657). Om så behöfwes, och Secretessen af saken dedh fodrar. CivInstr. 337 (1661). 1BorgP 287 (1714: secretessen deraf).
b) (†) konkretare, om vad som hålles l. bör hållas hemligt, hemlighet; hemlig metod. CollMedP 1686, s. 83. En hop Politici, Affaire-Drifware och Skrifware woro så fulle af store Herrars Secretesser och Statshemligheter, at (osv.). Dalin Arg. 1: 132 (1733, 1754). Twenne Bröder, som hade fört til Paris den secretessen at färga Skarlaken. König LärdÖfn. 5: 138 (1747). Auerbach (1913; ovisst). — särsk. i uttr. göra en sekretess l. sekretesser av ngt, göra en hemlighet av ngt. Såsom Öfversten Waranitzki ingen secretesse gorde af att taxera de officerare, hvilcka han ville uthtaga att uthvexlas emot danske fångar ..; altså (osv.). HH XXI. 1: 131 (1711). Hela saken är, at man gör Secretesser af det, som ej är Secret. HSH 34: 174 (c. 1730).
Ssgr: SEKRETESS-BELAGD, p. adj. belagd med sekretess(bestämmelser). SvD(A) 1963, nr 303, s. 16. —
-BELÄGGA. belägga (ngt) med sekretess(bestämmelser); jfr -belagd. SvD(A) 1966, nr 274, s. 31. —
-BESTÄMMELSE. bestämmelse om sekretess (i visst fall). SvRiksb. 2: 31 (1919). —
-FÖRORDNANDE. jfr -bestämmelse. UNT 1939, nr 15, s. 3. —
-KRAV. krav på sekretess. DN(B) 1960, nr 355, s. 4. —
-KUNGÖRELSE ~0200. jfr -bestämmelse. UNT 1938, nr 300, s. 3. —
-LAG. särsk. i sg. best., om en 1937 stiftad lag innehållande föreskrift om att vissa allmänna handlingar skola hållas hemliga för allmänheten. NFMånKr. 1938, s. 612. —
-PLIKT. plikt att iakttaga sekretess, tystnadsplikt. SAOL (1950). —
-SKYDD. skydd som sekretessplikt l. sekretessbestämmelser ge(r). UNT 1939, nr 15, s. 3. Sekretesskydd .. för självdeklaration. SkånD(B) 1957, nr 298, s. 10.
Spoiler title
Spoiler content