publicerad: 1966
SEKRET sekre4t, adj. -are; n. o. adv. =. Anm. I ä. tid förblev ordet stundom oböjt i sg. best. o. i pl. (möjl. dock, åtm. delvis, att uppfatta ss. förled i ssgr). Tiil oss, heller wore .. (för avdömande av rättssaker) forordinerede Secret rådt. G1R 12: 266 (1539). Then som Kongl. May:tz secret saker .. oppenbarar. Schmedeman Just. 37 (1560). Secret Antiquitetshwalfwet fick jagh icke see. JHadorph (1691) hos Schück VittA 2: 394.
Ordformer
(förr äv. see-, -chr-, -cr-. -eett 1561. -et (-eet) 1539 osv. -ett 1551—1561)
Etymologi
[jfr t. sekret, eng. o. fr. secret; av lat. secretus, p. pf. av secernere, avskilja (se SECERNERA). — Jfr SEKRET, sbst.1—3, SEKRETERA, v.2, SEKRETESS]
1) (†) avskild, som befinner sig avsides; jfr HEMLIG 1. Köksträdgården (på Ekolsund), gemenligen kallad Sekreta trädgården. SvTrädgK 2: 49 (cit. fr. c. 1670).
2) (†) i uttr. sekret rum, avträde; jfr SEKRET, sbst.3 2, o. HEMLIG 2 a. Inn uthi ett secret rum eller privet, ther hade .. the måladh två galgar. HH 20: 377 (c. 1640).
3) (utom i Finl. numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) hemlig (se d. o. 3). Then som Kongl. May:tz secret saker, the honom äre ombetrodde, oppenbarar .., straffas som en menedig förrädare. Schmedeman Just. 37 (1560). Att observera om uppå wenstra sijdhan utaf broon .. inthet kan practiseras någon secret gång för hans Mayestet att kunna komma åt Stallet. SthmSlH 2: 25 (cit. fr. c. 1691). Konungens Secreta Insigel .. gjorde Tractaten helgad och obrotslig. Lagerbring 1Hist. 4: 109 (1783). Skolstyrelsen fick i hast och sekret utarbeta plan till en ny skolordning. Estlander 11Årt. 2: 16 (1921). Expeditionen var så sekret att inte ens en kusk skulle få följa med. FinT 1932, 1: 226. Konungens (dvs. K. XI:s) anslagsäskanden motiverades med det utrikespolitiska läget, för vilket redogörelse lämnades i den sekreta propositionen. (Carlsson o.) Rosén SvH 1: 647 (1962). — särsk. i uttr. hålla ngt sekret, hålla ngt hemligt; jfr HEMLIG 3 a. (Handelskompaniets styresmän skola) wara förplichtade at holla alle Compagniets saker Secret och hemligen. Stiernman Com. 1: 663 (1615). At Ridderskapet ock Adelen gifvit hvarandra sin parol, at hålla alt secret utan at aflägga den projecterade eden. 2RARP I. 2: 75 (1720). 2BorgP 3: 101 (1726). SvRiksd. I. 5: 50 (1934; om ä. förh.).
4) om institution l. person: som handlägger ärenden av hemlig l. förtrolig natur o. d.
a) (förr) i uttr. sekret utskott, om riksdagsutskott med uppgift att överlägga om ärenden av förtrolig natur, som framlagts av riksstyrelsen, o. med befogenhet att i vissa fall ersätta ständerna; särsk. (o. vanl.) om sådant utskott som existerade 1627—1772. 1BorgP 79 (1660). Secrete Utskåttets egentelige syssla är at utarbeta ock afsluta de Secrete Propositioner, hvilka höga Öfverheten lärer meddela. 2RARP I. 2: 289 (1720). Det Secreta Utskott Riksens Ständer redan utsedt. AdP 1789, s. 211. SvFolket 4: 54 (1939).
b) (förr) i uttr. sekreta deputationen o. d. (jfr c, d), om en (under frihetstiden existerande) deputation (se d. o. 2 b) bestående av medlemmar av alla fyra stånden, med uppgift att handlägga vissa ärenden av förtrolig natur (t. ex. rörande tronföljd), sedan 1723 med uppgift att granska rådsprotokoll (med undantag för protokoll i utrikesärenden sedan 1726 o. justitieärenden sedan 1738). 2RARP I. 2: 184 (1720). Carlsson (o. Rosén) SvH 2: 104 (1961).
c) (förr) i uttr. mindre sekreta deputationen o. d., om en (under frihetstiden existerande) deputation (se d. o. 2 b) bestående av medlemmar av sekreta utskottet, med uppgift att behandla utrikesärenden samt (från o. med riksdagen 1726—27) granska rådets protokoll i utrikesärenden. 2RARP 2: 403 (1723). Malmström Hist. 1: 236 (1855).
d) (förr) i uttr. stora l. större sekreta deputationen o. d., om en (under frihetstiden existerande) deputation (se d. o. 2 b) bestående av sekreta utskottet förstärkt med sekreta deputationen l. med ett antal medlemmar av bondeståndet. 2RARP 2: 403 (1723). Carlsson (o. Rosén) SvH 2: 104 (1961).
e) i uttr. sekreta kommissionen o. d., om en 1723—1734 existerande kommission (se d. o. 5) bestående av medlemmar ur riksrådet o. kanslikollegium, med uppgift att behandla ärenden av synnerligen hemlig natur. 2RA 2: 545 (1727). Hildebrand Statsförf. 479 (1896).
f) (numera bl. i skildring av ä. förh.) i uttr. sekret råd, om (medlem av) rådsförsamling med uppgift att vara (högsta) rådgivande organ åt konung (eg. i hemliga ärenden) l. utöva ståthållarskap; företrädesvis i uttr. [möjl. delvis att uppfatta ss. ssg med SEKRET, sbst.3 1; jfr nylat. secretorum consiliarius (SvTr. 4: 253 (1542)); jfr äv. SEKRETE-RÅD] (konungens o. d.) sekrete råd l. överste (äv. överst) sekrete råd, ss. hederstitel för riksrådets förnämsta medlemmar under Gustav I:s o. Erik XIV:s tid, ngn gg (i uttr. hans nåds o. d. sekrete råd) koll., om regementsråd; jfr HEMLIG 4. G1R 12: 266 (1539). Her Steen Erichsson, wårt Öfuerste Secrete Rådh. Därs. 13: 164 (1540). Därs. 14: 429 (1541: Hans Nådz Secrete Rådt; om regementsrådet i Västergötl.). Därs. 29: 472 (1560: vor tro man och öfvijrst secrete rådh). Wår troo Mann och Sechrette Rådh Her Pedher Bradhe. E14R 1: 156 a (1561). Om ett sekret råd såsom särskild korporation kunde (på 1540-talet) icke gärna blifva tal redan af den anledningen, att däruti i regel endast skulle hafva funnits två medlemmar, Pyhy och Sten Eriksson. Edén 1Centralreg. 52 (1899). Därs. 88. SvH 3: 172 (1903).
5) (†) om person: som kan hålla tyst med hemligheter o. förtroenden, diskret. Ekeblad Bref 1: 249 (1653).
(4 a) -UTSKOTT. (sekret- 1814. sekrete- 1734 (: secreteutskotzwahlet, sg. best.)—1818) sekret utskott. PH 5: 3102 (1751). Hammarsköld SvVitt. 1: 325 (1818; om förh. 1762).
B [utgående från sg. best. o. pl. av sekret, adj.; jfr dock den etym. avd. under sekret, adj. 4 f ovan] (numera bl. i -råd): (4 f) SEKRETE-RÅD. (förr) om konungens sekreta råd (äv. i uttr. överste sekreteråd). KyrkohÅ 1909, MoA. s. 75 (1539: the öffuerste secreterådh). Noghonn jord .., therpå tesse för:ne brevisare medh theris granner haffwe vår tråmandz och sechretterådz Peder Brades vidisse och stadhfestelssebreff. G1R 22: 301 (1551). 2SvUppslB (1953). —
-UTSKOTT, se A.
Spoiler title
Spoiler content