publicerad: 1967
SICK sik4, äv. (numera föga br.) SECK sek4 l. säk4, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar; äv. (numera föga br.) SICKA sik3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or; förr äv. SECKEN, sbst.; utom ss. ssgsförled anträffat bl. i pl. =; ss. ssgsförled äv. SICKEN- sik3en~, förr äv. SECKEN- l. SICKEL- l. SEKEL- l. SÄTTEN-.
Ordformer
(seck 1849—1955. secken, pl. 1862. secken- i ssgr 1667 (: Secken Stockar, pl.)—1890 (: Seckenjern). sekel- i ssg 1683 (: sekel ståkar, pl.). sick (zi-) 1848 osv. sicka 1839—1932. sickel- i ssg 1897 (: sickel-, bettel- och vulstmaskiner, pl.). sicken- i ssgr 1839 (: Sickenhammare)—1966 (: Sickenhammare). siek- i ssgr 1833 (: Hammare .. Siek- .. Stock .. Siek-). sätten- i ssg 1680 (: Sättenstock))
Etymologi
[jfr d. sik, nor. sikk; av lt. sick resp. t. sieke, sicke, secke, sannol. sammanhörande med mlt. sīk, lt. sik, sike, sänka, sankt ställe, siken, sippra, i avljudsförh. till sv. dial. seka, rinna sakta (se SEKA, SECKLA); formerna sickel-, sekel- o. sätten- äro ombildningar av sicken- o. secken- (efter t. sicken- resp. secken-)]
(i fackspr.) i plåt(kant) inpressad rand l. ränna (med halvcirkelformig genomskärning), använd ss. prydnad l. för att ge plåten ökad stadga l. elasticitet; i sht förr äv. dels om rännformig plåtremsa som lödes på ngt till prydnad o. d., dels om ränna i sickstäd. Almroth Karmarsch 401 (1839). Klemming Blecksl. 4 (1848; äv. om ränna i sickstäd). Eneberg Karmarsch 2: 695 (1862; om rännformiga plåtremsor). SvIndLex. 1: 20 (1948).
Ssgr (i fackspr.): A (†): SECKEN-JÄRN, -RULLE, -STOCK, se C.
B (†): SEKEL-STOCK, se C.
-HAMMARE. (sick- 1833 (: Siek-) osv. sicken- 1839—1966) [jfr lt. sickenhamer, t. siekhammer, siekenhammer, seckenhammer] (med två motstående penar l. med slag med utstående rand l. nedsänkt ränna försedd) hammare varmed plåt bearbetas (mot sickstäd) för åstadkommande av sick(ar). JernkA 1833, s. 584. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 119. —
-JÄRN. (secken- 1838—1890. sick- 1849 osv.) [jfr t. siekeneisen, seckeneisen] (i sht förr) anordning bestående av en ram med två fastskruvade backar, mellan vilka en plåtremsa kan dragas för att ges en viss profil, som bestämmes av formen hos öppningen mellan backarna; äv. om en sådan back. Almroth Karmarsch 249 (1838). Scheutz Bleckarb. 67 (1849). —
-MASKIN. (sick- 1875 osv. sickel- 1897) [jfr t. siekenmaschine, sickenmaschine] maskin för åstadkommande av sickar på plåt (varvid plåten rullas mellan två trissor l. dyl., av vilka den ena har en profil som utfylles av den andra). TT 1875, s. 85. —
-STOCK. (secken- 1667—1676. sekel- 1683. sick- 1833 (: Siek-)—1913. sätten- 1680) [jfr t. siekenstock, sickenstock] (numera föga br.) underlag använt vid framställning av sickar; sickstäd. BoupptSthm 1667, s. 708. Auerbach (1913). —
-STÄD. städ med (en l.) flera tvärgående rännor, använt ss. underlag vid framställning av sickar (med sickhammare). HufvudkatalSonesson 1920, 3: 116. —
-TYG. [jfr t. siekenzug, seckenzug] (†) om sickjärn bestående av två backar i en ram; jfr -docka. Scheutz Bleckarb. 67 (1849).
D (†): SICKEL-MASKIN, se C.
E: SICKEN-HAMMARE, se C.
F (†): SÄTTEN-STOCK, se C.
Avledn. (i fackspr.): SICKA, v. -ning. [jfr t. sieken, sicken] förse (plåt, plåtkärl l. dyl.) med sick l. sickar; äv. abs. Almroth Karmarsch 401 (1839). Vanligast sickas runda kärl omkring randen. Scheutz Bleckarb. 16 (1849). Om .. (dosorna av aluminium) uppstyvas genom sickning. TT 1941, Allm. s. 300.
Spoiler title
Spoiler content