publicerad: 1978
SLÅP-.
Ordformer
(slåp- 1580 (: Slåp drunck)—1640 (: Slåpdrunk). slåpe- 1538 (: slåpekammar)—1587 (: Slåpekammar). slåpen- 1557 (: slåpendrunck))
Etymologi
[fsv. slapo- (i ssgn slapokamar (se SLAPKAMMARE)); av mlt. slāp-, ssgsform till slāp, sömn (se SLAF), o. slāpen, sova (se SLAFA). — Jfr BISLÅPARE, BISLÅPERI, BISLÅPERSKA, BISLÅPNING]
ss. förled i ssgr betecknande ngt som användes då man sover l. innan man lägger sig att sova.
Ssgr (†): SLÅP-DRUNK. [av mlt. slāpdrunk] = schlafdrunk; äv. bildl. Tu kant icke förtaga migh dricka en slåpendrunck, Ty hwar iagh honom icke haffuer, kan iagh icke soffua. LPetri Dryck E 2 a (1557). Tegel E14 252 (1612: Slupdrunck, felaktigt för Slåpdrunck; bildl.). Linc. Kkk 3 a (1640). —
-KAMMARE. sovkammare; äv. bildl.; jfr slapkammare. VarRerV 23 (1538: slåpekammar). The gamble forfädre och doctores (dvs. lärde) hafve kallat kirkegårderne theris slåpekamrar eller hvilosenger, som (osv.). HT 1887, s. 196 (1541). Schroderus Sleid. 169 (1610). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content