publicerad: 1980
SNAPS, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(schnapps 1848—1872. schnaps (-z) 1674—1886. snapps 1814—1935. snaps 1799 osv.)
Etymologi
[liksom dan. o. nor. snaps av lt. snaps l. t. schnaps, båda eg.: slurk, munfull (jfr äv. t. schnapps, interj., angivande plötsligt inträdande hastig rörelse, bums! o. d.); sannol. till SNAPPA, v.]
1) om viss mindre kvantitet brännvin (vanl. så mycket som bildar en munfull l. en klunk) som slås upp i o. inmundigas o. förtärs (ofta i ett svep) ur ett mindre glas (vanl. ett för ändamålet speciellt avsett glas, i sht spetsglas); äv. dels med inbegrepp av glaset, dels med särskild tanke på själva inmundigandet o. förtärandet (i denna anv. äv. sammanfattande, med tanke på l. i fråga om flera personers (samtidiga) inmundigande o. förtärande av var sin kvantitet brännvin av angivet slag). Servitrisen ställde ett par kalla, immiga snapsar på vårt bord. Efter första snapsen började sällskapet sjunga. Postiljonen och båt-besättningen hålla .. till godo en snaps Janever eller hvad dem af passagerarene offereras. Bladh (o. Hornstedt) 62 (1799). Låt oss .. göra paktum, att nödvändigt äta två smörgåsar med hvassbuk emellan hvarje snaps? Almqvist Amor. 234 (1822, 1839). Det blev halvan och åtskilliga andra snapsar. Hellström Storm 193 (1935). (Prinsen) fick .. en snaps av detta brännvin (dvs. ett slags hemlagrat brännvin), som han prisade högt. Henning HbgMinn. 1: 15 (1950). När hans värd hällde upp en snaps åt honom, tackade Klas först nej, mycket ivrigt, och sen sa han: tack, en liten, då. Gustaf-Janson ÖvOnd. 45 (1957).
2) i sg. obest. utan föregående obest. artikel o. i sg. best., med allmän(nare) l. obestämd(are) innebörd: en snaps l. snapsar (i bet. 1); äv. närmande sig l. övergående i anv. ss. ämnesnamn, dels: brännvin i form av en snaps l. snapsar, dels [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] liktydigt med: brännvin. Snaps(en) skall tas i ett svep och inte bitas av. Lindfors (1824; i sg. obest.). Han bet med sina friska tänder / den sista tuggan af och sköljde ned / sin wurst med snaps. Jensen FjStig 27 (1893). Jag ville hafva ett svenskt smörgåsbord med lilla snapsen. Cronholm Minnesbl. 280 (1908). Efter ett par timmars färd var (dansk-tyska) gränsen uppnådd .. och tullsnokarna kommo och luktade efter dansk snaps i våra matsäckar. Förbundet 1911, nr 8, s. 5. Om den svenska snapsen talte .. (A. Strindberg) med lysande ögon. Lundegård StrindbgM 46 (1920). Klockan sex äter jag min middag ensam. Snaps och pilsner. Hellström Malmros 216 (1931). — jfr RUSSIN-SNAPS.
3) [jfr motsv. anv. av t. schnaps] i sht tekn. i oeg. l. bildl. anv. av 1, 2, om extra bränslekvantitet som vid start tillförs förbränningsmotor utifrån (i syfte att underlätta l. möjliggöra starten). Snaps åt motorn. Nerén (1928). Snaps .. (dvs.) extra bränsletillsats vid igångsättning (av förbränningsmotor). SvTeknolFHb. 65: 37 (1941).
Ssgr (i allm. till 1, 2): SNAPS-BRICKA. bricka (se bricka, sbst.3 2) för servering av snaps l. med en snaps l. snapsar på. Tant (kan) ringa när jag ska komma in med snapsbrickan. Widegren FrkSolst. 100 (1936). —
-FLASKA. [jfr t. schnapsflasche] (speciell) flaska använd (l. avsedd att användas) till förvaring av brännvin o. till att skänka i snaps ur, brännvinsflaska, nubbeflaska. SvD(A) 1923, nr 91, s. 8. —
-GLAS. [jfr t. schnapsglas] mindre glas (i sht spetsglas) som rymmer (o. innehåller) en snaps l. används till att dricka snaps ur, brännvinsglas, nubbeglas. SAOL (1900). —
-KAGGE. (i sht förr) med kran för tappning försedd mindre brännvinskagge använd l. avsedd att användas (stående på matbord o. d.) för iskänkande av snaps. VårkatalNK 1925, s. 57 (av koppar o. rymmande 1 liter). —
(3) -KRAN. tekn. på l. i anslutning till vissa förbränningsmotorer: kran (se d. o. 4) varmed extra bränsle vid start tillförs motorn. Förvissa dig om att följande är i ordning (i förarsitsen): bensinkranarna öppna, .. snappskranen stängd (osv.). Söderberg PrFlygl. 1: 114 (1935; i flygplan). —
(3) -PUMP. tekn. pump (se pump, sbst.1 1) varmed extra bränsle vid start tryckes in i motorn. SvTeknolFHb. 65: 37 (1941). —
-SERVIS. servis bestående av brännvinskaraff o. snapsglas (samt snapsbricka). HöstkatalPUBergström 1934, s. 2. —
-VISA. visa som sjungs (l. är avsedd att sjungas) i samband med intagande av snaps, nubbevisa. SAOL (1950). Anm. I vard. l. slangfärgat spr. används (den till snaps-visa bildade) kortformen snapsis snap4sis, r.; best. -en; pl. -ar. DN 1967, nr 259, s. 11.
Avledn: SNAPSA, v.2 -ning.
1) [jfr d. snapse, t. schnapsen] (numera i sht ngt vard.) till 1, 2: (ha för vana att) ta en snaps l. snapsar l. snaps l. dricka brännvin l. supa, nubba; i sht förr äv. i utvidgad anv., i uttr. snapsa med ngn, höja snapsglaset o. skåla med ngn. Herrarna just försett sig ha med gaffel, / Hugga en bit och snappsa med hvarann. Sehlstedt 3: 194 (1867). Förresten tycker jag, att mina herrbekanta snapsa lika mycket på sommaren som på vintern. Bratt KonsulTerr. 8 (1922). Folkpensionär, röker ej, snapsar ej, önskar bek. m. .. kvinnlig folkpensionär. SDS 1957, nr 21, s. 15.
2) tekn. till 3: tillföra (motor) extra bränsle (vid start). Nerén 66 (1930). Det vanligaste är .. att man snapsar motorn genom att hälla ned en skvätt bensin i luftintaget till förgasaren. SAOBArkSakkSvar (1976).
Spoiler title
Spoiler content