SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1983  
SPEKTATÖR spek1tatö4r l. späk1-, l. 4r, m.// (ig.); best. -en l. -n; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. spect-. -eur 16971871. -ör 1788 osv.)
Etymologi
[av fr. spectateur, av lat. spectator (se SPEKTATOR)]
(numera föga br.) betraktare, åskådare (i sht på teater, opera o. d.); förr äv.: granskare; äv. bildl. BerC12Hyldn. 1697, D 4 a. Hans Kongl. Maj:t .. låter anställa det så kallade Torner- eller Riddare-Spelet å Adolph Friedrichs Torg, hwarest för Spectateurer beqwämlige Loger äro inrättade. PH 11: 239 (1777). Jag (har), såsom spectateur, upbygt mig öfver de framsteg, som blifvit både gjorde och hindrade för at få et biskops-förslag til Linköpings stift i vederbörlig ordning. HH XXXII. 1: 227 (1786). Ingen .. skal understå sig, at .. göra öfwerwåld eller öfwa buller och oljud (under de allmänna skådespelen) .. så wäl Acteurer som Spectateurer til hinder, olägenhet och förfång. PH 15: 309 (1792). Spectateur .. (dvs.) granskare. Gynther ConvHlex. (1848). Carlsson HelaSthm 220 (1912; om teaterbesökare). 2NF (1917).
Ssgr (numera föga br.): A: SPEKTATÖR-FOAJÉ. (spektatörs- 1915) om foajé på teater. Personne SvTeat. 3: 79 (1915).
-SALONG. (spektatör- 1825. spektatörs- 1825) om teatersalong. VexiöBl. 1825, nr 25, s. 1. Därs. nr 49, s. 1.
B: SPEKTATÖRS-FOAJÉ, -SALONG, se A.
Avledn. (numera föga br.): SPEKTATRIS, f. (äv. spectatrice) [jfr fr. spectatrice] kvinnlig betraktare l. åskådare (i sht på teater, opera o. d.). I Lördags .. gaf (kungen) middag åt Magistraten .. i Opera Salen .. Logerne fulla af Spectateurer och Spectatricer, mäst alt Borgarfolk. Kellgren (SVS) 6: 305 (1790). SvTMusF 1919, s. 60 (om förh. 1758).
Spoiler title
Spoiler content