publicerad: 1985
SPIRILL spiril4, r. l. m.; best. -en; pl. -er. Anm. Ngn gg förekommer ordet äv. i den nylat. formen spirillum. Höpken Momb. 43 (1908: spirillumfebern, sg. best.), Wirgin Häls. 3: 385 (1933), Renander Wernstedt (1965).
Etymologi
[jfr dan. o. nor. spirill, t. spirille, eng. spirillum; av nylat. spirillum, diminutivbildning till lat. spira, ngt vridet o. d. (se SPIRA, sbst.2)]
(i fackspr., särsk. bakter. o. med.) spiralformig bakterie, skruvbakterie; äv. allmännare, med inbegrepp av vibrion (dvs. kommabacill); numera nästan bl. inskränktare o. pregnant, om spiralformig bakterie som bildar en gles spiral, har styv cellvägg o. rör sig med hjälp av flageller (gisseltrådar); i inskränktare anv. förr äv. om spiralformig bakterie med täta vindlingar; jfr SPIRO-KET. Helsov. 1886, s. 151. Medan kommabacillens inkubation räknas till 1—2 dygn, kan den abortive spirillen tumla sig längre, icke just liflig men tillräckligt lefvande för att fortplanta och utveckla sig farligt nog, utan att den olycklige innehafvaren känner sig sjuk. SDS 1892, nr 421, s. 2. Med hänsyn till deras yttre form urskiljer man .. (bland skruvbakterierna:) spiriller med täta, vibrioner med glesa vindlingar, spirochæter mycket smala samt lätt böjliga. Fries SystBot. 407 (1897). Sin största psykopatologiska betydelse erhåller syfilis därigenom, att spirillerna i en del fall direkt angripa själva hjärnvävnaden. Wigert PsykSj. 2: 151 (1925). Man (har) känt virus (vid återfallsfeber), en så kallad spirill, ända sedan 1870-talet. Petrén EpidSj. 114 (1926). Hos spirillerna .. (kallas) De arter, som uppvisa flera varv av vindlingar, .. spiriller i egentlig bemärkelse, sådana som bilda endast en del av en vindling, vibrioner. 2SvUppslB 2: 1140 (1947). Spirill .. (dvs.) till Spirillaceæ hörande, stel, med ett flertal vindningar och stundom med gissel försedd bakterie. Lindskog o. Zetterberg (1975). — jfr KOLERA-SPIRILL.
Ssgr (i fackspr., särsk. bakter. o. med.): A: SPIRILL-DÖDANDE, p. adj. som dödar spiriller; jfr spirillo-cid. Lindskog o. Zetterberg 525 (1981; om medel). —
-FEBER. (†) ett slags (i Afrika förekommande) febersjukdom framkallad av spiralformiga bakterier (spridda gm en typ av fästingar). Höpken Momb. 43 (1908).
B [efter mönster av talrika (på gr. l. lat. återgående) förledsformer på -o (t. ex. kristallo-, parasito-, röntgeno-, scintillo-)]: SPIRILLO-CID. [jfr eng. spirillicide; senare leden av lat. -cida, mördare (i t. ex. parricida, fadermördare), ssgs-form av cædere, hugga (se cesur)] spirilldödande. Lindskog o. Zetterberg (1981). —
Spoiler title
Spoiler content