publicerad: 1991
STOFFERA stofe4ra, v. -ade (Judit 10: 21 (Bib. 1541: vthstofferat, p. pf. n. sg.) osv.) ((†) pr. sg. -er ÖB 6 (c. 1712: Stofferer uth); p. pf. -a Sigfridi A 2 b (1619; i pl., om fåglar), Achrelius Vitt. 408 (c. 1690; n. sg.); -t (-dt) Linc. K 1 b (1640), HovförtärSthm 1757, s. 3956 (: stoferte, pl.)). vbalsbst. -ANDE, -ERI (se avledn.), -ING, -NING (†, Gustaf II Adolf 270 (1626: vpstofferning), Verelius 296 (1681)); -ARE (se avledn.).
Ordformer
(estof- 1673. stof- (-ph-) 1629 (: stoferra utt)—1757. stoff- (-åff-) 1540 osv. stoffu- (-ffv-) 1612 (: uthstoffuerede, p. pf. pl.)—1710. stuff- 1581—1632. ståf- 1567—1717. -era 1540 (: stoffering) osv. -erra 1629 (: stoferra utt). -rera 1637 (felaktigt för -era))
Etymologi
[fsv. stoffera (i bet. 1, 2); liksom t. stoffieren av mlt. stoffēren, av mnl. stofferen, stoffieren (nl. stoffeeren), av ffr. estofer (fr. étofer), möjl. av gr. στύφω, drar samman, tätt förenar o. d., av ovisst urspr. — Jfr STAFFERA, STOFF, sbst.1, STOFFAGE]
1) (†) utrusta l. förse (ngn l. ngt) med vederbörlig (i sht militär) utrustning (äv. i uttr. stoffera ngn l. ngt med ngt); äv. dels refl., dels i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., dels ss. vbalsbst. -ing, konkret: utrustning. Vi (hertig Karl) begäre, att I (dvs. Finlands adel) .. låte eder finne här tillstädes i Stocholm (att möta konung Sigismund), så klädde och stofferede, som .. h. k. M:t och oss är till nådigest behagh. RA I. 3: 165 (1593); möjl. att (delvis) hänföra till 2. Femtijo Örlogsskepp wäl stofferade och munderade. Tegel E14 163 (1612). At H. K. M:t .. vele förordna .. (ryttarna) någre penninger, på det de dess bettre sigh kunna stoffera. OxBr. 9: 7 (1618). Russtiensten och stofferingen der till. RARP 1: 68 (1628). Åå Landet .. må (den adlige) Brudgummen komma in rijdande .. Stofferader medh een häst som han rijder opå. Därs. 3: 282 (1642). Werwing Hist. 2: 94 (c. 1690: illa stofferat folk). — jfr UT-STOFFERA o. NY-STOFFERAD samt UPP-STOFFERNING.
2) i speciellare anv. av 1: förse (ngn l. ngt) med smyckande l. prydande utrustning l. tillbehör o. d., (ut)smycka l. pryda (äv. i uttr. stoffera ngn l. ngt med ngt); ofta i fråga om att smycka l. pryda ngn l. ngt (i sht ngts ram l. kant o. d.) med vackra kläder l. smycken l. målning o. d.; utom i skildring av ä. förh. numera företrädesvis dels ss. senare led i ssgn UT-STOFFERA, dels ss. förled i ssgn STOFFER-BLOMMA, dels i särsk. förb. Ståfere edher och Edhere tienere mädh sådane klädher, som thedt sigh i sådane fall (dvs. vid kungliga bröllop) bör. HSH 34: 93 (1585). (Sultanerna) stofferade thenne Stadhen (dvs. Alexandria), bådhe medh Huus och andre Bygningar. Lælius Bünting Res. 1: 222 (1588). I Cameren .. kone de i tijdh sij sig om godhe rytter, under en prætext, att H. K. M:t achtar stoffera därmed sitt hoff. AOxenstierna 1: 509 (1622); jfr 1. Om icke 50 böcker guld till orgewärketz sampt predikiostolens Stofferande .. skall upkiöpas. VDAkt. 1705, nr 72. Efter denna bestänckelse (med tuggad albark) stoffera och pryda qwinfolken alla karlar med mäszings ringar, och länker af mäszings käd på tråd fästade, dem de binda på karlarna om halsen. Fiellström Björnaf. 18 (1755). 1774 arbetade och stofferade .. (träskulptören J. Ullberg) en altartavla för Hästveda kyrka. Fornv. 1929, s. 358. — jfr UT-STOFFERA o. VÄGG-STOFFERING. — särsk.
a) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. (jfr c); särsk.: försedd med kantdekoration(er). Ett Slott (i Memphis) är .. stofferat medh Guld, Silffuer, Elpenbeen. Lælius Bünting Res. 1: 143 (1588). Musicanterne med allehanda Strängespeel, jempte Kongelige Lijffwachten, Lijffhästar och Elephanterne, med Guldh och ädla Steenar öfwermåttan stofferade. Schouten Siam 12 (1675). Måhlade Dragant arbete .. en stor blompota för gÿlter och blomorna stoferade. HovförtärSthm 1756, s. 4023. Ser du Lisbe nyss trolofvad, / Sipp och sirlig i sin skrud .. / Stofferad och prydd, / Förgudad och lydd. Lenngren (SVS) 2: 217 (1798). Snipan är polykromt dekorerad med ströblommor och på några ställen stofferad i gult och i grönt. Bæckström Rörstr. 116 (1930).
b) ss. vbalsbst. -ing, förr äv. -ning (jfr c); särsk. konkret: utsmyckning (jfr STOFFAGE); i fråga om moderna förh. numera bl. om ett slags kantschattering. Reenligheet, prydning och stoffering äre Quinnornas wapn och ähreteckn. Schroderus Liv. 482 (1626). Lofwar .. et zirligit arbete (till predikstolen) med både Snickare- och Bildhuggare arbetet jämte Stoffering af äkta gull och silfwer samt med anständiga färjor. VDAkt. 1731, nr 257. (Altar-)Luckornas stoffering tog icke mindre än 170 lod (silver) i anspråk. MeddSlöjdF 1884, s. 42. Vissa svenska sidentillverkningar från rokokotiden äro .. säkert kända, bl. a. en grupp praktfullare tyger, gjorda för kungligt bruk, till ceremonidräkter eller slottsrummens stoffering. SvRokoko 49 (1924). Med stoffering menas en slags streckad kantschattering, en strimornering, vilken likt ett kantbräm följer föremålets eller dekorens konturer. Bæckström Rörstr. 64 (1930).
c) i överförd l. mer l. mindre bildl. anv.; särsk. i fråga om utsmyckning av tal l. skrift l. idéer o. d., dels i fråga om naturen; äv. motsv. a, b; äv. utan obj. KyrkohÅ 1931, s. 225 (1540: stoffering). En wälsmyckiat och ståfferat lögn. Linc. K 1 b (1640). Finna wij Jorden wara klädd och stofferadt medh Grääs, Örther, Sädh, bährande Trää, och allehanda Frucht. Sylvius Mornay 10 (1674). Många hafva sökt att af .. (historien) bilda en stofferad stadsmamsell, som ej borde vidkännas sin mor (dvs. sagan). Livijn 1: 152 (1817). Han, som med dessa titlar du stofferar, / Nu ligger ruttnande wid dina fötter. Hagberg Shaksp. 4: 228 (1848). Form 1952, s. 205.
3) [specialanv. av (1 o.) 2] (i fackspr.) med avs. på textilier, i sht klädesplagg (äv. möbel o. d.; se särsk. b): förse med (företrädesvis smyckande l. prydande) tillsatser l. tillbehör l. detaljer o. d. (ofta i uttr. stoffera ngt med ngt); i sht i fråga om att förse ngt med prydande kant l. band l. fåll o. d.; numera företrädesvis (sömn.) betecknande att man fastsyr en förstyvande remsa av tyg o. d. (i sht ett fastare material) på kant l. fåll av ett klädesplagg på så sätt att långa stygn bildas på avigsidan o. små (nästan osynliga) på rätsidan, sy med stofferstygn; äv. i fråga om att fålla l. fastsy lapp o. d. med sådana stygn; ofta i p. pf. (i mer l. mindre adjektivisk anv.); äv. utan obj. Stofferade filt(er). TullbSthm 17/5 1582. 1 Swart klädes kappa medh Sijden Tursnel stofferat sampt swarta spetzer. BoupptSthm 1675, s. 1621 b. Klädet krympes med wått linne eller lakan .. skiäres til, hopsys .. ståfferas med knappar och knapphål .. och omlagas til en färdig giord klädning. Rothof 126 (1762). En .. (rakt skuren) paletot har vanligtvis en stofferad list, är lång i lifvet och har fickor så väl i skörten som på bröstet. SthmModeJ 1847, s. 15. Så ska täcket stofferas, dvs. kanterna vikas över och sys till. Östergren (1946). Bernstedt LbTextilslöjd 125 (1962; utan obj.). Stoffera — (dvs.) att sy t ex en fåll för hand med små stygn. SyLättMönst. 111 (1971). — jfr PÅ-STOFFERA o. UNDER-STOFFERAD. — särsk.
a) med avs. på hatt; numera bl. i speciellare anv.: förse med foder o. svettrem (samt andra, ofta invändiga tillbehör); jfr MONTERA 2 c; äv. motsv. b. Filthatt(er) stufferede — 7 dussin. TullbSthm 11/9 1581. Hattar stofferade med Silfwer gull galoner. KlädkamRSthm 1719, s. 13. Lyckan torde blifwa honom så gunstig, at han får en hatt för fyra daler, och stofferingen för sju daler. Weise 1: 215 (1769). Slutligen stofferas (den förarbetade filt-)hatten, d. ä. förses på symaskinen med foder och annat tillbehör. UB 6: 543 (1874). SvUppslB 12: 755 (1932). — jfr O-STOFFERAD.
b) ss. vbalsbst. -ing (jfr a), förr äv. -ning; särsk. konkret, om det påsatta materialet (band l. litser l. tyg(remsor) o. d.). Parkum till Stofferingh. KlädkamRSthm 1619 A, s. 61 a. Karle-Monderingen (vid rytteriet) Består uti .. 1.) Kappa .. hwar til fordras .. En half aln Swensk Foderwäf til stoffering under Kragan. FörordnRyttBeklädn. 1729, s. 1. Lovisa begapade Frökens garnering / Och bjäffset kring kjortel och barm, / Med spekulation på en dylik stoffering, / Till GranngålsMamsellernas harm. Lenngren (SVS) 2: 244 (1800). Freja 1873, s. 123 (abstr.). Materialet (till stolarna) är poleradt rosenträ och dito mahogny med inläggning. Stofferingen är af ljust franskt siden eller ock ylledamast. MeddSlöjdF 1891, s. 26. Av bild 139 .. kan man .. se huru skoningsbårderna — stofferingen — skola påsättas (på kjolen). Sömnadsb. 141 (1915).
4) [specialanv. av 2] (†) med avs. på (fat med) upplagd maträtt: garnera (se GARNERA, v.2 2 b). Salé 11 (1664). Med blommorna .. (av indiankrasse) bruka de stoffera sallatsfat. Linné Diet. 2: 182 (c. 1750).
5) [jfr 2 c] (†) bildl.: slugt l. spetsfundigt utfundera l. hitta på (ngt). HH XXXIII. 1: 271 (1563). Tegel G1 2: 297 (1622).
1) (†) till 1, refl.: rusta upp l. förbättra sin utrustning. Sedan Her Carl slap löös, gjorde han till 6000 Daler gäld att stoffera sigh der med op. RP 3: 134 (1633).
2) (mera tillf.) till 2, 3: (medelst stoffering) förbättra utseendet hos (ngt), snygga upp. Söderhjelm MVärld 1: 76 (1929; med avs. på möbler). särsk. till 3 a: stoffera (hatt). Meurman (1847). —
1) (†) till 1: utrusta; äv. refl.: utrusta sig (med ngt medelst ngt). 3SthmTb. 1: 315 (1595; refl.). Åm Keijsern bliver mechtig på schip i Östersiön .. då villa såmlig åff .. (köpmännen) stoferra utt orlogschep. OxBr. 11: 566 (1629).
2) till 2, 3: smycka l. utpynta l. utsmycka (ngt), utstoffera; äv. i uttr. stoffera ut ngt med (förr äv. av) ngt; äv. bildl.; i sht förr äv. refl., i uttr. stoffera ut sig l. sig ut, om person: utrusta sig med vackra kläder o. d. RP 8: 725 (1641: sig uth). Ekeblad BrClEkeblad 131 (1653: w.th sigh). Björn Kotzebue Pap. 3 (1794; bildl.). (Jag) stofferade ut mitt gamla ansikte och frisyr, samt reste klockan 6 upp i Rikssalen att afbida (krönings-)ceremonimåltidens början. För hundra år sen 22: 132 (1809). Ahrenberg Männ. 4: 94 (1909: af). Stoffera ut en klänning med band och rosetter. SvHandordb. (1966). —
STOFFERA ÖVER010 40.
Ssgr: A: (2) STOFFER-BAKELSE. (†) med utsirningar dekorerad bakelse? HovförtärSthm 1680 b, s. 739. —
(4) -BLOMMA. (stoffer- 1731—1956. stoffere- 1725) (numera bl. med ålderdomlig prägel) (blomma på l. från) växten Borago officinalis Lin. (vars blommor förr bl. a. brukades ss. garnering), gurkört (äv. kallad vanlig stofferblomma); jfr stoffer o. stafferblomma. Stofferebloma, ty man plägar med des blomor utstoffera kötfat etc. Linné Örtabok 50 (1725). Lilja FlOdlVext. 18 (1839: Vanlig). Stofferblomma .. De unga bladen användas som sallat. Svensson Kulturv. 466 (1893). VåraKulturvN 274 (1977; med hänv. till gurkört). —
(3) -STYGN. sömn. vid fållning o. d. använt stygn varvid en uppvikt kant fästes med långa stygn på avigsidan o. korta (nästan osynliga) på rätsidan av tyget. Fröberg Skrädd. 68 (1941). Stofferstygn används när man på ett smidigt sätt vill sy ner en fåll eller t. ex. en snedremsa för hand. StHandarbB 44 (1965). —
B (†): STOFFERE-BLOMMA, se A.
(1, 3) -PENNINGAR, pl. (förr) av soldatrote erlagd avgift för rotesoldatens utrustande med vissa klädesdetaljer. ResolAllmBeswär 1/8 1727, s. B 3 b. —
Avledn.: STOFFERARE, m. [jfr t. staffierer, stoffierer] (i sht förr) till 3: person som (yrkesmässigt) stofferar; särsk. till 3 a: person som yrkesmässigt stofferar hattar, hattstofferare. Lind (1749). Stofferare .. (dvs.) person som utför yrkesmässig stoffering. IllSvOrdb. (1955). SAOL (1973). jfr hatt-stofferare.
Spoiler title
Spoiler content