SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1993  
STRÅCKEL strok4el, n.; best. stråcklet.
Ordformer
(stråck- 1939. stråk- c. 1755)
Etymologi
[sv. dial. stråkel (Ihre DialLex. (1766)), stråckel, äv.: efterräfs efter skörden; eg. vbalsbst. till STRÅCKLA, v.]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) efter skörd kvarliggande räfs (se RÄFS, sbst.1 2); jfr LÖSING, sbst.1, RÄFSOR, RÄFST, sbst.1 2. En samling af smått strå .. (kallas i Östergötl.) Stråkel. Schultze Ordb. 5130 (c. 1755). Det var hon, som körde hem höet, medan gubben for efter med räfsan och tog upp stråcklet. Browallius Två 117 (1939).
Spoiler title
Spoiler content