publicerad: 2000
SYNNERHET syn3erhe2t (LoW (1911; med upplysning om att ordet äv. kan uttalas med akut accent)), sbst. oböjl.
Ordformer
(sonder- 1546—1569. sunder- (sz-, -dh-) 1535—1617. sunner- 1564. synder- (sÿnder-) 1562—1669. synner- (sÿnner-) 1561 osv. sönder- 1583—c. 1755. sönner- 1587—1619. -heett 1557—1655. -het (-ee-) 1535 osv. -hett 1535—1653)
Etymologi
[av ä. t. sonderheit, säregenhet (i sht i uttr. in sonderheit, i synnerhet), av mht. sunderheit, avskildhet, säregenhet, motsv. mlt. sünderheit, sönderheit (i uttr. in sünderheit, i synnerhet), mnl. sonderheit, avskildhet, säregenhet (äv. i uttr. in sonderheit, i synnerhet, varav nl. inzonderheid, i synnerhet), avledn. av (ett ord motsv.) mlt. sünder, avskild, enastående, säregen (se SÖNDER. — Jfr SYNNERBAR, SYNNERLIG)]
i förb. i synnerhet (förr äv. sammanskrivet); ofta förkortat i sht.
1) (numera mindre br.) adverbiellt, betecknande att ngn l. ngt (ur l. i motsats till ett kollektiv) tages var för sig l. ss. en individuell l. enskild företeelse l. person, (var o. en l. var) för sig (se FÖR, prep. 34), enskilt l. individuellt l. separat l. personligen, på egen hand o. d.; äv. i sådana uttr. som var (och en) i synnerhet l. i synnerhet (var) för sig; äv. liktydigt med: i sänder. The gode herrer alle szamptlig och huer vdi szunderhet. G1R 10: 41 (1535). VadstÄTb. 19 (1578: vti sunderhet huar för sig). Och bleff bewilliat och eftirlåtith, at han giiffue 2 dalir om året i sämie huart år i sönderh(e)t. Därs. 74 (1583). (Sv.) Uthi synnerheet. (T.) In geheim. (Lat.) Privati. Schroderus Dict. 298 (c. 1635). Allmänning .. (dvs.) Marck som hörer ingen til i synnerheet, vthan heele Landet, eller Häredet, eller En eller fleere Byar. Stiernhielm Fateb. C 3 a (1643). Emporagrius Cat. B 3 a (1669: i synderheet). Är något meer, som giörs behoof at weeta förut, förr än Christendoms styckerna i synnerheet öfwerwägas? Därs. C 6 b. Jag .. torde komma at handla om Grammatikan, och får då tillfälle at yttra mina tankar om bokstäfwerna i synnerhet. Sahlstedt CritSaml. 1: 131 (1759). Jag älskar könet i allmänhet, men har aldrig kärlek til någon i synnerhet. Envallsson OförtMöt. 5 (1786). Konungen var således belåten; han gifver sin ynnest åt alla i gemen och hvar och en i synnerhet. WESvedelius i 2SAH 54: 296 (1878). Alla i gemen och var och en i synnerhet. Cannelin (1921).
2) adverbiellt, ss. (vanl. framförställd, stundom efterställd) beteckning för att ngt framför allt l. framför andra l. främst gäller den l. det som förb. utgör bestämning till, särskilt l. speciellt l. företrädesvis l. förnämligast l. framför allt o. d; ofta i uttr. i all synnerhet. Hansson Norman 3 (c. 1550). Huruledes .. Barneföderskor (doch the j sönderheet som förmeena sigh vthi barnsängena sättia lijfwet til) skola sigh vnder sin .. werck .. styrckia och hugswala. Phrygius MOlai A 5 b (1608). Publicerades och upläste blefuo thu hennes Maij(estäts) donationsbref som hennes Maij(estät) Staden och de fattige uti synderhet gifvit hafuer. GävleDomb. 104 (1634). Troijanerne .. äro förbittrade emot alla Greker, men i synnerhet skulle de med största nöije utgiuta Ulyssis Sons blod. Ehrenadler Tel. 23 (1723). En Scribent är ej så lätt tystad, i synnerhet då han har orätt. Kellgren (SVS) 4: 21 (1779). I all synnerhet förekommer en .. ansamling der, hvarest tarmen genom en eller annan orsak tvingas att göra tvära böjningar. Hygiea 1860, s. 716. Det är .. helt naturligt att betesdjuren minska i hull under senhösten och detta i all synnerhet om hårdare väderlek inträffar. SDS 29 ⁄ 10 1943, s. 12. I synnerhet som texten är ovanligt svårläst. Östergren (1951). SvD 22 ⁄ 2 1987, s. 2. — särsk. (†) till sin huvudsakliga l. väsentliga del, till största delen, huvudsakligen, väsentligen. Förrän hälften var ihopsåtadt, kom åt aftonen regn, och det fetaste gräset på igenläggningen måste i synnerhet gifvas til spillo. Muncktell Dagb. 1: 144 (1815).
Spoiler title
Spoiler content