publicerad: 2003
TARBUSH tar1buʃ4, r. l. m.; best. -en. pl. -er.
Ordformer
(-bosch 1937. -bouch 1934—1939. -bousch 1903—1938. -bush (-sch) 1873 osv.)
Etymologi
[jfr t. tarbusch, eng. tarboosh, fr. tarbouch; av arab. ṭarbush]
(arabisk) rund o. hög huvudbonad av (röd) filt utan brätte l. skärm, med mörk tofs, fez. Lundgren MålAnt. 3: 26 (1873). Halfciviliserade egyptier i europeiska kläder och den klädsamma tarbouschen lik en nymönjad blomkruka på nacken. Stenfelt Skepp. 113 (1903). Arabiska stadsbor med den mjuka tarbouchen upptill försedd med en blå ylletofs. Sparre Bröll. 111 (1939).
Spoiler title
Spoiler content