publicerad: 2003
TAXI tak4si, sbst.1, r.; best. -n; pl. = (SvD(A) 16 ⁄ 9 1947, s. 22, osv.), äv. (numera bl. tillf.) -s (Vallentin London 117 (1912: taxies), SvD 11 ⁄ 9 1974, s. 12) l. -n (DN(A) 29 ⁄ 1 1965, s. 23 (: scootertaxin), Borgåbl. 12 ⁄ 4 1978, s. 4). Anm. I pl. används vanl. ssgn taxibilar.
Etymologi
[av eng. taxi, kortform för taximeter, (bil med) taxameter (l. möjl. för taxi-cab, av taximeter-cab, droska försedd med taxameter), av fr. taximètre, ombildning av taxamètre, av t. taxameter (se TAXAMETER); formen taxi- är ssgsform av gr. τάξις, bl. a.: iordningställande, fastställande l. uttaxering (av avgift), till τάσσειν l. τάττειν (se TAXIS)]
1) om personbil avsedd för yrkesmässig befordran av passagerare i enlighet med dennes (dessas) önskemål o. mot betalning (efter fastställd taxa). Ringa efter (en) taxi. Ta (en) taxi till stationen. Köra taxi på helgerna. Vallentin London 117 (1912). Jag stoppade tandborsten i färgskrinet, klev i en taxi och skrek: ”Gare de Lyon!” Cederschiöld Artist. 104 (1915). Det lynniga (gengas)aggregatet på ortens taxi höll sig lugnt. Martinson BakSvenskv. 75 (1944). Strandskogen 11, sa han och sjönk flott tillbaka mot taxins soffrygg. Stadener Triangeldr. 243 (1945). Taxin fick en smäll på högra bakdörren så att den snurrade runt ett halvt varv på vägen. SDS 19 ⁄ 9 1947, s. 5. Tog taxi till en landsortsförrättning fyrtio mil bort, lät taxin vänta hela dagen. Söderström Linan 107 (1983). — jfr SVART-TAXI. — särsk. om annat fortskaffningsmedel använt på motsvarande sätt; anträffat bl. ss. för- l. efterled i ssgr; jfr TAXI-PLAN, SPÅR-TAXI m. fl.
2) om yrkesmässig verksamhet att mot betalning (enl. fastställd taxa) transportera passagerare enl. dennes (dessas) önskemål; äv. om företag l. organisation o. d. som bedriver sådan verksamhet; särsk. ss. förled i ssgr. Ringa taxi efter en bil. Han skojade .. med fröknarna på taxi, när han skulle beställa bil. Rosen Pineus 256 (1946). Man kan meddela sig med droskchaffisarna via taxis sambandscentral. Durling Aldrig 63 (1985). Taxi är ingen statlig, utan en privat verksamhet som måste gå runt. DN 19 ⁄ 10 2002, s. A5. — jfr SVART-TAXI.
Ssgr (i allm. till 1): TAXI-BEHÖRIGHET. (identitetshandling med angivande av) behörighet att köra taxi; jfr -kort 2. SFS 1977, s. 1695. —
-BIL. TT 1942, Allm. s. 327. Ett stycke framöver i gatan körde ett par taxibilar fram mot trottoaren och stannade. Stiernstedt Bank. 156 (1947). —
-BOLAG~02 l. ~20. jfr -företag. SvD 17 ⁄ 4 1971, s. 28. Det tycks vara väldigt mycket bråk mellan dom olika taxibolagen här ute. Mankell Villospår 355 (1995). —
(1 slutet) -BÅT. DN(B) 9 ⁄ 9 1945, s. 6. En sådan misstämning (utbröt) att .. (de) tog en taxibåt tillbaka till ön. Wästberg Kung. 434 (1955). —
-CENTRAL. jfr -station. (Taxibilarna) ”togos” .. på gatan .. så att .. taxicentralen inte hade en enda bil inne. SDS 27 ⁄ 12 1945, s. 3. —
-CHAUFFÖR. person som kör taxi; jfr -bilist, -förare, -kusk. Cederschiöld Skärseld. 53 (1931). Taxichauffören var en flink herre. Han körde snabbt, han körde väl. Trenter Sjöj. 203 (1966). —
(1 slutet, 2) -FLYG. om verksamheten att flyga (kortare) tur enl. passagerares önskemål o. mot betalning enl. fastställd taxa; äv. (mera tillf.) om flygplan använt i sådan verksamhet. GHT 29 ⁄ 11 1944, s. 12. Taxiflyget är till för den som har särskilda skäl att inte spilla bort några restimmar. SvD(A) 30 ⁄ 7 1959, s. 10. Wästberg Luftb. 208 (1969; om flygplan). —
-FÄRD. jfr färd 1 o. -resa. Yrkesinspektionen .. anser att det inte går att förbjuda passagerare att röka under taxifärd. MotRiksd. 1973, nr 26, s. 1. —
-FÖDSEL. om födsel (se d. o. 2) som äger rum i taxi (på väg till sjukhus). LD 27 ⁄ 5 1959, s. 8. De stora avstånden i västra Jämtland till BB i Östersund orsakar många taxifödslar. SvD(A) 5 ⁄ 4 1962, s. 13. —
-FÖRETAG~102, äv. ~200. företag (se d. o. 4) som äger taxibil(ar) o. organiserar o. bedriver taxiverksamhet; jfr -bolag, -rörelse. SvD(A) 19 ⁄ 12 1964, s. 8. —
-KORT.
1) till 1: kort som berättigar till resor med taxi (i tjänsten). SvD 2 ⁄ 3 1977, s. 23. I samband med katastrofen delades 1500 taxikort ut för att nära anhöriga skulle kunna ta sig till sjukhus och begravningsplatser. DN 17 ⁄ 3 1999, s. A6.
2) till 2: identitetshandling med angiven taxibehörighet; jfr -legitimation. Expressen 26 ⁄ 10 1990, s. 9. Åldersgränsen för busskort höjs till 21 år och för taxikort till 19 år. Expressen 29 ⁄ 6 1996, s. 12. —
-KUSK. (numera bl. i Finl.) taxichaufför. In i malströmmen, i botten med gasen, strunt i alla svartmuskiga taxi-kuskar. Rogberg Två 70 (1929). Stenmark FinlSv. (1983). —
-KÖ. särsk.: kö (se d. o. 4) med personer som väntar på taxi. Ställ Er i en s. k. taxikö och vänta på en ledig bil. Zetterström Pappa 76 (1950). —
-LEGITIMATION. jfr legitimation 3 o. -kort 2, -tillstånd. Expressen 25 ⁄ 8 1992, s. 12. Det är sedan den första januari i år lag på att alla som kör taxi skall ha taxilegitimation. En sådan beviljas först efter vandelsprövning. DN 8 ⁄ 2 1995, s. D2. —
-MORD. (rån)mord på taxichaufför under dennes tjänstgöring. SvD(A) 30 ⁄ 6 1947, s. 3. I Sverige har sedan 1925 inte mindre än 18 taximord förövats. Motion i 2 kam. 1964, nr 173, s. 4. —
(2) -NÄRING. sammanfattande, om de företag l. organisationer o. d. som inom ett visst område (ss. ett land l. län o. d.) bedriver taxiverksamhet; i sht i sg. best.; jfr näring, sbst.2 3. Den nuvarande företagsstrukturen inom lastbils- och taxinäringen är långt ifrån tillfredsställande. SvD 17 ⁄ 4 1971, s. 28. —
-RADIO. om radio (se d. o. 2) varmed taxibil står i kontakt med taxiväxel (l. varmed taxibilar står i kontakt med varandra). UNT 20 ⁄ 1 1950, s. 4. —
-RESA. jfr resa, sbst. I 2. DN(B) 7 ⁄ 2 1959, s. 11. I söndags, den första juli, blev prissättningen på taxiresor fri. Expressen 6 ⁄ 7 1990, s. 8. —
(1, 2) -RÖRELSE. taxiföretag (jfr rörelse 7 b o. -bolag, -företag); äv. (mera tillf.): taxinäring. Sedan 1925 har det inte förekommit någon konkurrens inom taxirörelsen i Stockholm. SvD(A) 19 ⁄ 12 1964, s. 8. Ragnar som nu även drev taxirörelse körde det gamla paret hem. Fredriksson Anna 239 (1994). —
-STATION. markerad plats där ledig taxibil står i väntan på ny kund l. beställning, ofta med inbegrepp av liten byggnad innehållande personalutrymmen o. d. för chaufförerna. En bil står ledig vid taxistationen och chauffören läser en veckotidning. Fogelström Vakna 7 (1949). —
-STOLPE. om stolpe försedd med telefon med direktlinje till taxiväxel o. placerad vid hållplats för taxi; äv. (o. numera i sht) utvidgat, om hållplats för taxi (jfr -station). SvD 15 ⁄ 11 1977, s. 2. Jag går fram till taxistolpen, öppnar luckan och lyfter ut luren. Larsmo Stumh. 13 (1991). GbgP 13 ⁄ 7 1998, s. 2 (om hållplats). —
(2) -TILLSTÅND~02 l. ~20. tillstånd att bedriva taxiverksamhet. SvD(A) 15 ⁄ 5 1959, s. 7 (i fråga om flygbolag). Bulvanförhållanden där personer utan taxitillstånd hyr taxibil av en åkare och bedriver trafik skall stoppas genom en ändring i lagen om biluthyrning. SvD 5 ⁄ 12 1997, s. 11. —
-TRAFIK. Östergren (cit fr. 1949). Minicab, eller minitaxi .. vill driva taxitrafik med ett hundratal franska småbilar av märket Renault 4 Super. SvD(A) 19 ⁄ 12 1964, s. 8. —
(1, 2) -VERKSAMHET~102, äv. ~200. verksamhet avseende l. innebärande befordran av passagerare med taxi (i bet. 1). En landsomfattande centralisering av taxiverksamheten till glädje och nytta för kunder och droskägare. SvD(A) 19 ⁄ 12 1964, s. 8. Det svenska bruksflyget omfattar ett hundratal företag som sysslar med allt från taxiverksamhet och fjällflyg till kraftledningsarbeten och fotouppdrag. DN 2 ⁄ 2 1992, s. A5. —
(2) -VÄXEL. telefonväxel där beställning av taxi tas emot o. vidarebefordras till ledig taxibil. SvD(A) 7 ⁄ 12 1966, s. 21. —
(1, 2) -ÄGARE. person som äger taxi l. taxiföretag; jfr -trafikant, -åkare. SvD(A) 3 ⁄ 11 1965, s. 6.
Avledn. (till 1; mera tillf.): TAXA, v.4, -ade. [möjl. med anslutning till taxa, v.3] åka taxi. Vi taxade genom Göteborg och talade med chauffören om de tillfälliga svårigheterna att hitta droskor. GbgP 31 ⁄ 1 1954, s. 9. SAOL (1973).
Spoiler title
Spoiler content