TRAKTAN trak3tan2, sbst. oböjl., r. l. f. l. m.; pl. =.
Ordformer
(trachtan 1616–1741. tragtan c. 1817. traktan 1741 osv.)
Etymologi
[jfr d. tragten; efter t. trachten, n., vbalsbst. till trachten (se TRAKTA, v.)]
(numera bl. i vitter stil) motsv. TRAKTA 2: önskan l. längtan (efter ngt); äv.: (målinriktad l. beslutsam) strävan; särsk. i förb. med efter (förr äv. på). All .. (påvens kardinalers) trachtan och begär, / På girugheet och högfärdh ähr. Prytz G1 G 1 a(1621). Girughet och trachtan effter werldzsens godz och rikedomar. Swedberg SabbRo 351(1690, 1710). Är .. min och andras welsinnadas önskan och trachtan, at wårt språk blefwe .. så skiött .. at .. ett sett i skrifwande blefwe öfwer alt wedertagit. Swedberg Schibb. 80(1716). Till dig står all min traktan / Hos dig min ro jag drömt. Gellerstedt 2Dikt. 91(1881). Hans traktan efter berömmelse. Boheman Valera PepJ 114(1894). Hela deras traktan är att få föra en fullt fri och obunden tillvaro. Walfridsson Luff. 8(1933). Makt, makt, mera makt, ingenting annat än makt har varit .. (Hitlers) traktan. Spångberg BanbrHövd. 355(1939). — jfr REGEMENTS-TRAKTAN. — särsk. [efter t. dichten und trachten] (numera bl. i vitter stil) i uttr. diktan och traktan, se DIKTAN 3slutet; jfr TRAKTA 2 b.
