publicerad: 2007
TRETTONDE trät3onde2, räkn.
Ordformer
(trettende- (-nn-) i ssgr c. 1561 (: trettenndedagz tijd)–1604 (: trettende dagenn). trettna- i ssg 1813 (: Trettnaafton)–1815 (: Trettna Afton). tretton- (-ä-) i ssgr 1655 (: trettondagz tiden) osv. trettona- i ssg 1658 (: trettonadagen). trettonde (-ä-, -dt-, -dhe) 1526 osv.)
Etymologi
[runsv. þrēttända, fsv. þrättande; motsv. fd. træt(t)ende (d. trettende), fvn. þrettándi; formen tretton- förekommer bl. framför ssgs-led som börjar l. börjat med d; formerna trettna-, trettona- sannol. av fsv. þrættanda (oblik form); avledn. av TRETTON]
ordningstal till TRETTON; ofta skrivet 13:e; vid dateringar l. vid angivande av regenters ordningsnummer vanl. 13 l. XIII; särsk. i uttr. fredagen den trettonde, om vanl. ss. otursdag betraktad fredag som infaller på datumet 13. Det trettonde århundradet. Trettonde söndaghen. NT 1526, s. Oo 3 b. Österrike blir det trettonde hjulet i EU-karusellen. GbgP 13 ⁄ 6 1994, s. 32. Några vetenskapliga belägg för att fredagen den trettonde skulle vara otursförföljd finns inte. Olycksstatistik från fredagar som infaller den 13:e i någon månad skiljer sig inte från övriga på året. Expressen 13 ⁄ 7 2001, s. 13.
Ssgr: A (†): TRETTNA-AFTON, se C.
B (†): TRETTONA-DAG, se C.
C: TRETTONDE- l. (numera vanl.) TRETTON-AFTON. (trettna- 1813–1815. tretton- 1807 osv. trettonde- 1882 osv.) [sannol. ellips av tretton(de)dagsafton] trettondagsafton. Dahlgren Herrgårdssl. 30 (i handl. fr. 1807). Sydsvenskt språkbruk torde .. ha en viss förkärlek för förkortningen trettonafton .. Det finns på svenska ingen helg, som heter ”tretton” – den heter trettondagen eller trettondag jul. SvD(A) 1932, nr 28, s. 10. —
-DAG. (tretton- c. 1655 osv. trettona- 1658. trettonde- 1526 osv.) [fsv. thrättandagher] om den trettonde dagen i julhelgen (dvs. den 6 januari), heliga tre konungar(s dag) (se konung, sbst.1 I 1 h α); särsk. dels i sg. best., dels i uttr. tretton(de)dag jul (äv. sammanskrivet). Trettonde dagh Jula Euan. NT 1526, s. Oo 1 a. (Beslutas att marknaden) skall här medh wara transfererat opå Helige Tree Konunga eller, som man nämpna plägar, Trettonde dagen. BtÅboH I. 10: 79 (1638). I trettondagens evangelium omtalas huru vise män af österlandet kommo för att se Jesus i Betlehem och tillbådo honom. Topelius EvBarn. 27 (1893).
Ssgr: tretton(de)dags-afton. dagen före trettondagen (dvs. den 5 januari); jfr helge-trekonunga-afton. BoupptSthm 1686, s. 97 a, Bil. (1684).
-spel. (i sht förr) jfr stjärn-spel 1, stjärngosse-spel. AntT 2: 59 (1869). Vad som i mångt och mycket bestämde de folkliga trettondagsspelens karaktär var deras förening med kringvandring och uppsamling av gåvor. Norlind SvFolkl. 310 (1911).
-stjärna. (i sht förr) stjärna som kringbars under trettondagsspel. Seden, att ”gå med trettondags-stjernan”, är en lemning från katholska tiden. SvForns. 3: 513 (1842). En Trettondagsstjerna med sina sju uddar. Dybeck Runa 1844, s. 79.
-tid. tid(en) kring den 6 januari. PrivSvStäd. 3: 28 (c. 1561). I trettondagstid kom töväder. Sandgren Förklar. 158 (1960).
-tö. (numera bl. tillf.) om töväder vid trettondagstid. Det Winteren giömde i Sniö, det finnes i Trettondags Töö. Rudbeck D. Ä. Atl. 2: 290 (1689). TurÅ 1955, s. 163. —
-DEL. så stor del av ngt som fås då det delas i tretton (ungefär) lika stora delar. Nordforss (1805). —
-HELG. [sannol. ellips av tretton(de)dagshelg] jfr helg 1. Ferrner ResEur. 503 (1761). Jul-, nyårs- och trettonhelgerna samlar mycket folk i kyrkorna. SDS 3 ⁄ 1 1975, s. 5.
Spoiler title
Spoiler content