publicerad: 2007
TRIKIN triki4n, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -ch-)
Etymologi
[motsv. t. trichine; av nylat. trichina, bildat 1835 av den engelske anatomen R. Owen till gr. τρίχινος, adj., av hår, hår-, till ϑρίξ (gen. τριχός), hår, av ovisst ursprung. — Jfr TRESS, sbst.1, TRIKINOS, TRIKINÖS]
rundmasken Trichinella spiralis Ow. (som lever ss. parasit i muskel l. tarm hos människa l. annat däggdjur); jfr HÅR-MASK slutet. Hygiea 1864, s. 454. Svinkött kan .. vara behäftat med trikiner, helt små maskar, som ligga hoprullade i citronformade, glasklara kapslar av 0,4 mm:s längd. Bolin VFöda 235 (1933). Trikin .. (dvs.) Trådmask som finns dels som tarmtrikiner, dels som muskeltrikiner hos människan, hunden, katten och tamsvinet samt hos vildsvin, räv, björn, grävling, mård, igelkott, råttor m. fl. JägUppslB 513 (1989). — jfr MUSKEL-, TARM-TRIKIN.
Ssgr: TRIKIN-BESIKTNING. om av myndighet föreskriven (veterinär)besiktning av köttvara från slaktdjur med avseende på förekomst av trikiner; jfr -undersökning o. kött-besiktning. Kjerrulf Köttf. 31 (1895). —
-EPIDEMI. (förr) utbrott av trikinos. Kjerrulf Köttf. 8 (1895). Den sista trikinepidemien inträffade 1917, då av omkring 25 personer som förtärt rökt björnkött, som var trinkinhaltigt, 18 insjuknade. Wirgin Häls. 2: 85 (1931). —
-FÖRGIFTNING. trikinos; jfr -sjukdom. AB 1 ⁄ 5 1865, s. 3. Teorin att Andréemännen dukade under för trikinförgiftning på Vitön 1897. UNT 20 ⁄ 11 1952, s. 6. —
-KAPSEL. (i fackspr.) av bindväv (o. kalk) bildad kapsel omslutande muskeltrikin. Kjerrulf Köttf. 11 (1895). —
-SJUKA. (numera mindre br.) trikinos; jfr -sjukdom. Hygiea 1864, s. 455. Trikinsjuka .. (dvs.) nervfeberliknande sjukdom, ådragen genom förtärandet av trikinhaltigt kött. Wirgin Häls. 3: 386 (1933). —
Spoiler title
Spoiler content