publicerad: 2007
TRIPLICERA, v. -ade.
Ordformer
(trip- 1601–1885. tripp- 1893)
Etymologi
[jfr ä. t. triplizieren, besvara duplik; av lat. triplicare, tredubbla, till triplex, trefaldig, ssg av tri- (se TRI-) o. samma efterled som äv. föreligger i duplex (se DUPLEX-). — Jfr TRIPLICITET, TRIPLIKAT, TRIPPLERA]
(†) tredubbla l. trefaldiga (ngt); äv. abs., särsk. om präst: förrätta tredubbel tjänst (jfr DUPLICERA 2); särsk. ss. p. pf. i adjektivisk anv., särsk.: kubisk (se d. o. 2). Rizanesander Räkn. 28 a (1601). De rätta Mynt, som nu här i Rijket roulera och gängse äro, och inom kort kunna fördublade, ja ock väl aldeles triplicerade varda. HC12H 3: 260 (1716). Om fyra storheter äro proportionella, så säges den första hafwa til den fierde en triplicerad proportion af den som hon har til den andra. Strömer Eucl. I. 2: 97 (1744). Var under allt detta (dvs. präst o. predikant) husprest .. så att han triplicerade hvarje helgdag. BL 22: 193 (1855). Lundell (1893).
Spoiler title
Spoiler content