TRIPLIKAT trip1lika4t l. -i1p-, n.
Etymologi
[jfr t. triplikat, eng. triplicate, fr. triplicata; av lat. triplicatus, p. pf. av triplicare (se TRIPLICERA)]
(numera bl. mera tillf.) tredje exemplar l. kopia av dokument o. d., särsk. i förb. med duplikat. Björkman (1889). De två huvudmetoderna för att erhålla ett ordnat primärmaterial (över försäljningen) äro s. k. paragonlappar (i duplicat eller triplicat) och kassaregister. HandInd. 979 (1927).
