SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2007  
TRIREM trire4m, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t., eng. trireme, fr. trirème; av lat. triremis, ssg av tri- (se TRI-) o. remus, åra (se BIREM, RO, v.1)]
(i fråga om ä. utländska förh., i sht i antikens Rom) om visst slags örlogsfartyg i vilket årorna var grupperade tre o. tre, treroddare; jfr TRIER. Andersson (1845). En rekonstruktion av en venetiansk trirem från omkring 1500. VFl. 1932, s. 73. Från Korinth kom .. de första triremerna .. som var den dominerande typen av örlogsfartyg såväl vid Salamis som vid Aigospotamoi. Henrikson AntikHist. 1: 151 (1958).
Spoiler title
Spoiler content