SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2007  
TRISETT l. TRISETTE trisät4, förr äv. TRESETT, r. l. m. (Nordforss (1805) osv.) l. n. (Leopold (SVS) I. 2. 1: 20 (1785) osv.).
Ordformer
(tresett 18471936. tresette 1838. tresätt 1833. trisett (-c-) c. 1765 osv. trisette 1739 osv.)
Etymologi
[jfr t. tresett, trisett; av it. tressetti, ssg av tre, av lat. tres (se TRE, räkn.), o. sette, sjua, sju, av lat. septem, sju (se SEPTIMA)]
(förr) om visst slags (med 40 kort spelat) kortspel vari den vinner som först får tre sjuor. Dalin Vitt. 4: 119 (1739). Än ges flere tidsfördrifwer, / .. Spela l’ombre, quinze, trisette. Bellman (BellmS) 13: 9 (1758). Fruarna drogo systerligen ett parti trisette, och herrarne drucko sin bischoff. Forsström Dagb. 99 (1800). Ännu tomare var nöjet med kortspel. Vi spelade tresätt om knappnålar. Læstadius 2Journ. 82 (1833). Man spelade trisett, ett kortspel på modet som också kallades troisept. Widding Ryttmäst. 47 (1968; om förh. 1791).
Spoiler title