TROMBOS trombå4s, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[liksom t. thrombose, eng. thrombosis, fr. thrombose av nylat. thrombosis, av gr. ϑρόμβωσις, klumpbildning, koagulation o. d., vbalsbst. till gr. ϑρομβόεσϑαι, bilda klumpar, koagulera, till ϑρόμβος, klump (se TROMB, sbst.2). — Jfr TROMBO-, ssgsförled, TROMBOXAN]
med. sjukdomstillstånd förorsakat av (uppkomst av) tromb(er); äv. i konkret anv.: lokal blodpropp. Tholander Ordl. (1872). Fall af emboli och smältande trombos i vena-portæ-systemet. Hygiea 1874, s. 553. Svåra infektionsprocesser kunna .. var som helst i kroppen framkalla thrombos i angränsande blodådror på grund av bakteriers .. inträngande i desamma. Nyström Kir. 2: 235 (1929). En invärtesmedicinsk avdelning med inriktning på tromboser (proppar) i ben och lungor. GbgP 7 ⁄ 12 1996, s. 10. (År 1985) drabbades jag av en trombos i vänster axel. Anledningen till blodproppen var ensidig träning. Expressen 19 ⁄ 11 2002, s. 4. — jfr SINUS-TROMBOS.
