publicerad: 2019
VÄLKOMMA vä3l~kom2a, förr äv. VÄLKOMNA, r. l. f.; best. -an; pl. -or (PH 5: 3305 (1752) osv.) ((†) -er, äv. att hänföra till sg. välkom l. välkomme, Linné Ungd. 2: 358 (1734)); förr äv. VÄLKOM, r. l. m. l. f.; best. -kommen; pl. -kommer (se ovan); l. VÄLKOMME, n.; best. -et; pl. = (TullbSthm 1/10 1583 (: Cristale welkom(m)e), Schroderus Comenius 879 (1639)) l. -en (PErici Musæus 2: 276 a (1582), Möller (1807)) l. -er (se ovan).
Ordformer
(väl- (w-) 1582 osv. väll- (w-) 1684–1707. wel- 1583 (: Cristale welkom(m)e)–1729. will- 1721. -kom 1697–1783. -koma 1721. -komi 1685. -komma 1626 osv. -kommans- i ssg 1746 (: wälkommanskannan). -komme (-å-) 1582–1807. -komme- i ssgr 1749 (: wälkommes-glas)–1882 (: Välkommeglas). -kommen, sg. best. 1787. -kommi c. 1635–1748. -kommos- i ssg 1753 (: wälkommos hälsningar). -komna 1686–1956. -komne 1616. -komnis- i ssg 1594 (: Wälkomnis Glaas). -koms- i ssgr 1694 (: wälkoms-tahl)–1788 (: wälkoms-önskan). -kummi 1748)
Anm. Formen -kommen i sg. best. kan möjl. äv. hänföras till ett i övrigt icke belagt -komme, r. l. m.
Etymologi
[fsv. välkoma, lycklig ankomst, välkomstskål; liksom fd. vælkome (d. velkom) sannol. (åtm. delvis) efter mlt. willekom(e) l. mht. willekum (t. willkomm) (vilkas förled är mlt. resp. t. wille (se VILJA, sbst.)), med anslutning till VÄL, adv. osv., o. KOMMA, sbst.2, l. KOMME; formen -komna är i y. språkprov sannol. påverkad av VÄLKOMNAD. — Jfr REMMARE, sbst.2, VÄLKOMMEN, VÄLKOMST]
1) (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) välkomnande (se VÄLKOMNA, v. slutet); äv. ironiskt; äv. konkret(are), särsk. närmande sig l. övergående i bet. dels: välkomstmåltid l. välkomstfest, dels: välkomstskål l. välkomstsup (se särsk. b), dels: välkomstgåva; jfr VÄLKOMST 1. (Fursten) böd .. dem til Måltidz, tracterade dem med wälkomne och andre furstelige rätter. HSH 10: 73 (1616). Dhetta (dvs. misshandeln) var dhen första vällkomna han gaff .. (sin hustru) om söndags afftonen sedan hon var heem kommen. VDAkt. 1686, nr 63. ”Här har du några skilling i välkomma,” sade jag. Blanche Bild. 1: 30 (1863). (Vi) leddes till frukosten, der vi snart morgnade oss midt uti den mest uppsluppna välkomma. Hultin VSkr. 323 (1869). (Hunden) rusade .. fram och högg tag i hans byxa. Smeden tyckte ej om denna välkomma. Topelius Läsn. 6: 165 (1884). Så gick det till när förvaltar Bonnsiö fick dispens från välkomnan på Vägnö Vik. DN(A) 17/3 1935, Söndagsbil. s. 6. Utöver lönen kunde .. (på 1750-talet) skänkas var nytillkommen spinnerska en ”välkomna” av 3 daler kopparmynt. Kjellberg Ull 328 (1943). — särsk.
a) (numera mindre br.) i uttr. till (en l. ngns) välkomma, ss. välkomsthälsning (åt ngn), för att hälsa (ngn) välkommen; särsk.: ss. välkomstgåva; jfr VÄLKOMST 1 slutet. Halsen lyster migh aff tigh wrijdha: / Tagh thetta först til een wälkomma. Brasck Apg. L 2 b (1648). (Operan) skall spelas den 1. Novemb[er] till Kungens välkomma. Kellgren (SVS) 6: 95 (1780). Hon räckte sonen sin hand til wälkomma. Ödmann MPark 83 (1800). Till välkomma fick min Bror den guldsnusdosa, som varit min Salige mans. Reenstierna Årstadagb. 2: 22 (1813). En sockerskål var framsatt på bordet till välkomma åt John. Norrskensfl. 1956, nr 158 A, s. 7.
b) välkomstskål l. välkomstsup; förr särsk. i uttr. dricka (ngns) välkomma; i vissa språkprov utan klar avgränsning från 2. När wår lyckönskningh och wällkomma öf(we)r måltijdhen drucken blef, wijste (osv.). VDAkt. 1684, nr 217. Jag fick .. mitt welkomme vti en stor begare full med Spanst win. Swedberg Lefw. 556 (1729). Därpå börjades Gästebuds-roen, först tilmäles-drycken, eller wälkom, sedan giftes-drycken. Lagerbring 1Hist. 2: 412 (1773). Konungen skall der hafwa druckit wälkomma ur en namnkunnig Bolle, som (osv.). Afzelius Sag. X. 2: 256 (1866). Hon bjuder mig ett nytt glas. Det första var endast en välkomma. Bergman Loew. 94 (1913).
2) (utom i slutet numera bl. ngn gg) om större (vanl. rikt utsirat l. dekorerat o. med lock försett) dryckeskärl använt l. avsett att användas för l. i samband med välkomnande; jfr 1 b. Mång stoop och wälkommen ful medh wijn eller öll. PErici Musæus 2: 276 a (1582). När de kåmme till bordz gaf prästenn huar sitt wälkåmme, menn Nils fich det största, nämbligh een skåål såm gich widh 2½ stop vthj. 3SthmTb. 6: 291 (1608). Välkommor större och mindre till 10, 12, 16 plåtar st. Löfgren TenngjH I. 3: 502 (i handl. fr. 1754). På linneskåpet .. stodo fotshöga gula glas och kullriga välkommor af silfver i en lång rad. Heidenstam Alienus 3: 99 (1892). Bland storhetstidens dryckeskärl noterar man också välkomman, vilken, fylld med skummande dryck, bjöds gästen till välkomst. Karlson StåtVard. 546 (1945). — jfr KRISTALL-, RÖMERS-VÄLKOMMA. — särsk. (förr) om till hantverksskrå hörande (med yrkessymboler o. namnsköldar beprytt) sådant kärl som användes vid högtidligare tillfällen, skråvälkomma l. skråpokal; jfr VÄLKOMST 2. 1MinnNordM III. 3: 2 (1694; normaliserat). Mästarnas willkoma blifwer och lånt till gesellerna när den behövs till dess de siälfwa kunna förmå kiöpa eller förskaffa sig en för sig siälfwa. Kulturen 1976, s. 44 (1721). Skomakareembetets välkomma, en stor pokal, utförd i silfver samt hel och hållen förgylld och betäckt med rika ciseleringar. TT 1872, s. 57. Liksom lådan var en slags symbol för (skrå)ämbetets allvarligare del, var välkomman det för den sällskapliga. SvFolket 4: 213 (1939). Med högtidlig skål ur välkomman invigdes mästaren eller gesällen i gemenskapen. Kulturen 1972, s. 8.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content