SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2019  
VÄLKOMMEN 3l~kom2en, äv. välkom4en, adj. -kommet; -komne, -komna; -komnare; adv. -KOMMET.
Ordformer
(vel- (w-, -ee-, -hl-) 15291725. väl- (w-, -æ-, -hl-) c. 1580 osv. väll- (w-) 16441719; se för övr. KOMMA, v.)
Etymologi
[fsv. välkomin; jfr fd. vælkomen (d., nor. velkommen), fvn., nyisl. velkominn (nor. nn. velkomen), mlt. wolko(m)en, mnl. wellecome (nl. welkom); jfr äv. (med förleden motsv. VILJA, sbst.; jfr VÄLKOMMA) mlt. willekome(n), fht. willicumo (mht. willekome, willekume, t. willkommen), feng. wilcuma (eng. welcome), liksom äv. fr. bienvenu, it. benvenuto; (möjl. åtm. delvis efter utländska mönster bildad) ssg av VÄL, adv. osv., o. p. pf. av KOMMA, v. — Jfr BEVILLKOMMA]
1) som man tar emot l. (åter)ser med (stor) glädje l. tillfredsställelse l. välvilja; välsedd; kärkommen; särsk. (numera bl. tillf., ngt ålderdomligt) i förb. med personobj. angivande den som känner glädje osv. — jfr O-VÄLKOMMEN.
a) om person: som gm sin ankomst väcker glädje; som man är glad att ha som gäst; äv. dels ironiskt, dels mer l. mindre försvagat, angivande att ngt är tillåtet l. medgivet för ngn (se särsk. slutet); ofta i förb. med adverbiell bestämning angivande plats l. riktning. Där kände hon sig verkligen välkommen. Entog wij icke förmodet hadhe, att han ner eder skulle warä så welkommen. G1R 6: 132 (1529). Hafwen j ett sådant sinne och opsått, och een sådanne troo, så äre j Gudz och wårs Herres Jesu Christi .. wälkompne gäster (vid nattvarden). ChristOrdn. C 2 a (1602). Han är så wälkommen som Räfwen i gåszhuset. Celsius Ordspr. 2: 129 (1709). Skall han icke en gång besöka oss här uppe i norden? Han vore mig bra mycket välkommen! CSäve i MolbechBrevveksl. 3: 55 (1850). Du vet mycket väl att dina vänner alltid har varit välkomna hit. Fredriksson Anna 287 (1994). När hon återvände till Sverige 1943 var hon inte välkommen på svenska scener. Östling NazSensm. 135 (2008). — särsk. [jfr eng. be welcome to] i uttr. vara välkommen att göra det l. det, ha tillåtelse l. sin (fulla) frihet att göra det l. det. Att hvarje riksdagsman, som önskar verka för representationsreformen, är välkommen att deltaga i sällskapet och dess öfverläggningar. AB 23/9 1844, s. 2. Hon säger .. att han sitter i rummet intill och att jag är välkommen att komma dit om jag har lust. Östergren SistCig. 353 (2009).
b) om ngt sakligt, särsk.: som kommer l. kommit mycket lämpligt l. lägligt, som kommer väl till pass; i sht förr särsk. i sådana ordspråksliknande uttr. som nykommet är (alltid) välkommet (jfr NY-KOMMEN 1 a). En välkommen gåva, nyhet. Ett välkommet förslag, tillskott. Boken gav en välkommen inblick i deras verksamhet. Lijka som regnet welkommet är tå torka är, altså kommer ock barmhertigheten j nödhenne til rettan tijdh. Syr. 35: 26 (Bib. 1541). Att deres ankomst var H. K. Maij:tt välkommin. RP 8: 117 (1640). Så åstundade iag se få, the nya och på trycket utgångna Skrifter om åkerbruk och hemansskiötsel; emedan nykomet är wälkomet. Broman Glys. 3: 865 (1747). En välkommen anledning för konungen att lägga hela betänkandet till handlingarna. 3SAH 6: 119 (1891). En rik och vacker amerikanska, vars faders pengar voro mer än välkomna. Hagberg VärldB 105 (1927). Den toujoure polismästaren, som hittills betraktats som .. ett välkommet inslag i sällskapslivet. Hellström Malmros 78 (1931).
2) [eg. specialanv. av 1] ss. (del av) hälsningsfras; äv. närmande sig l. övergående i dels substantivisk anv. (se a, d), dels interjektionell anv. (se c).
a) ss. objektiv predikatsfyllnad, i sådana uttr. som be ngn vara välkommen (se BEDJA I 3 c) l. bjuda ngn (vara) välkommen (se BJUDA 7 d) l. hälsa ngn välkommen; i förb. med bjuda l. hälsa äv. utan utsatt obj. (i denna anv. äv. med pluralt tankeobj. o. utan kongruensböjning, närmande sig substantivisk anv.). Hülphers Dal. 301 (1762). Professor Dietrichson talade å värdens .. vägnar och hälsade välkommen. GHT 7/6 1875, s. 3. Vid sin återkomst hälsades han .. med stor hjärtlighet välkommen av riksföreståndaren. KyrkohÅ 1938, s. 101. Arne .. var utsedd att hälsa mig välkommen i släkten. Salje LivStränd. 5 (1967). Ordförande hälsade välkomna och bjöd till bords. BlekLT 20/7 2017, s. 48.
b) i imperativisk sats, ss. predikatsfyllnad i förb. med vara; äv. i sådana uttr. som välkomna ska ni vara. (Då) mötte honom konung Christian, tog strax konung Giöstaff i hånd .. och sade: ”Warer wälkomen, kiere broder”. Brahe Kr. 25 (c. 1585). ”Var välkommen hvem du än må vara,” sade gubben i det han gick att öppna för främlingen. AB 1/6 1841, s. 1. Varmt välkomna ska ni vara till dansrestaurangen. Jörgensdotter BergDöttrar 126 (2009).
c) i elliptisk sats, närmande sig l. övergående i interjektionell anv.; särsk. dels i sådana uttr. som välkommen tillbaka l. åter! (äv. (o. i sht) ss. avskedshälsning), dels i uttr. välkommen i det gröna! (se GRÖN, adj. 2 e γ α slutet). Välkommen hem! Välkommen åter nästa vecka! Wälkommen Drufwa sööt, kärkommen Dufwa hwijt, / Hwart hän i Köld och Frost? 3Saml. 88: 156 (1653). Wälkommen tilbakars, min Wän. Modée FruR 5 (1738). Välkommen, välkommen; var god och stig in. Björn Besynn. 41 (1792). Det war något så hjertligt i flickornas: wälkommen! Topelius (SLS) 21: 449 (1836). Jag får bränna opp min tageltröja, jag får bada, sofva i linlakan! jag får dricka vin .. jag får lefva upp, när jag trodde mig se slutet. – Välkommen lif! Strindberg Bjälb. 58 (1909).
d) substantiverat: välkomnande l. välkomsthälsning; äv. koll.; i sht förr äv. i n. sg. obest. (I Bergslagen) vthrättade rädzland för Tyrannen så mycket, at honom intet annat (som man thet kallar) wälkommet bleff leffwererat, än förachtelse och haat, förfölielse och förskiutelse. Phrygius Föret. 19 (1620). Ty redde wij oss till, ett gådt wällkommit gifwa, / utur canoner wår den heela jute flåck. KFÅb. 1912, s. 146 (1712). Tusende tack för fasters välkommen, som för mig är en så vacker ton, att jag .. ej hör något annat än detta välkommen till Frösvidal! MoB 7: 60 (1807). Livet är ju sådant. Farväl och välkommen i aldrig sinande växling. MinnSvLärov. 1: 207 (1926). Mötet inleddes med ett välkommen till alla medlemmar och andra intresserade. NorrbK 12/10 2016, s. 24.
Avledn. (till 1, 2): VÄLKOMNA, v., -ad (se avledn.), -ing (numera bl. tillf., Rogberg Pred. 1: 294 (1825) osv.); -are (se avledn.). hälsa (ngn) välkommen; med (stor) glädje l. tillfredsställelse l. välvilja ta emot (ngn l. ngt); äv. bildl., om ngt sakligt; i p. pr. äv. i mer l. mindre adjektivisk anv. En välkomnande attityd. En harmonisk och välkomnande helhet. (De fientliga skvadronerna) blefwo med en salva så wällkomnade att de snart sig förlorade. KKD 3: 71 (c. 1710). Borgarne välkomnade just icke de återvändande soldaterne som segrare. Cederschiöld Riehl 1: 124 (1876). (Träd)Kronorna, som rörde sig sakta i morgonvinden, välkomnade honom med ett dämpat viskande sus. Wägner Silv. 98 (1924). Kapten Sauveur mötte honom med ett välkomnande leende. Stenelid KlarStjärn. 293 (1949). Sveriges regering välkomnar EU-domstolens dom. NerAlleh. 7/9 2017, s. 13. särsk. ss. vbalsbst. -ande l. (numera bl. tillf.) -ing, om förhållandet l. omständigheten att ngn l. ngt välkomnas; äv. konkretare, om enskilt tillfälle av sådant mottagande, äv. mer l. mindre liktydigt med: välkomsthälsning; jfr välkomma 1, välkomnad, välkomst 1. Ett varmt välkomnande. Den sista leve’n, som madame Bonaparte höll till Påfvens välkomnande i Fontainebleau. PT 20/12 1813, Bil. s. 2. Ju längre wi framgå på lefnadens wäg .. desto mer blandar sig med helsningens glada wälkomning afskedets sorgliga farwäl. Rogberg Pred. 1: 294 (1825). Regeringens helomvändning i flyktingpolitiken – från öppna gränser och jublande välkomnanden till gränskontroller och en omstridd pakt med Balkanländerna. SvD 24/5 2016, s. 13.
Avledn.: välkomnad, r. l. m. l. f. (numera mindre br.) välkomnande; välkomsthälsning. Weste (1807). Värmen i välkomnaden kunde ingen ta miste på. DN(A) 12/9 1958, s. 8.
välkomnare, m.//ig. (numera bl. mera tillf.) person som välkomnar. Vid Knifsta mötte oss tvenne utsända välkomnare och inbjudare. NDA 12/9 1867, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content