publicerad: 2023
ÖVERTRO ø3ver~trω2, r. l. f.; best. -n.
Ordformer
(förr äv. -fv-, -fw-; se för övr. TRO, sbst.1)
Etymologi
[liksom d. overtro sannol. (med anslutning till ÖVER) efter mlt. overgelōve, (folketymologisk) ombildning (med anslutning till det liktydiga lat. superstitio (se SUPERSTITION)) av det ord som föreligger i mht. abergloube (t. aberglaube), ssg av aber i bet.: förvänd, förvriden (jfr ABER) o. g(e)loube, tro (jfr LOVEN). — Jfr ÖVERTROGEN, adj.1]
1) motsv. ÖVER II 1 d(, 8): vidskepelse (se d. o. 2) l. vidskeplighet; äv. konkretare, särsk. ungefär liktydigt med: vanföreställning; särsk. i fråga om dels folktro (jfr SKROCK, sbst.1 2), dels (från förhärskande l. vedertagen troslära avvikande) religiös tro; jfr 2. Ingen kan sin skäpna fly .. (dvs.) Sin förestående Olycka. Vthan twifwel taget aff dhen gambla öfwertroon om fato eller ödhe, som intet stode til at vndwijka. Grubb 391 (1665). Wantro och öfwertro äro båda lika skadeliga ytterligheter, och den widskeppelige är lika så långt ifrån den samma Gudens kännedom, som fritänkaren. PH 13: 495 (1786). Sjelf den katolska öfvertrons fiende, var .. (Gustav Vasa) dock ej fri från tidens vidskepelse. Fryxell Ber. 3: 202 (1828). Tidens böjelse för övertro och mysticism. Frey 1847, s. 5. Denna skygghet ökades genom den öfvertro, i hvilken han växte upp; moderns rädsla för häxor och allehanda troll, för sol- och månförmörkelser .. gick i blodet på sonen. 2NF 16: 1482 (1912). En fristående utilistisk organisation, som speciellt ägnade sig åt kampen mot religiös övertro. Höglund Branting 1: 241 (1928). (Forskaren) finner .. rester av folklig övertro, knuten till döden och den döde. Fornv. 1944, s. 28.
2) motsv. ÖVER II 8: överdriven l. alltför stark (o. ss. naiv l. okritisk o. d. uppfattad) tilltro l. tillit (till ngt l. ngn); vanl. i förb. med bestämning inledd av prep. på, äv. till, angivande vad tilltron osv. gäller; äv. med mer l. mindre kvardröjande bet. av (o. ibland utan klar avgränsning från) 1. På så sliprig befordringsgrund (som gäller för prästerna i Värmland) kan jag ej anse för annat, än en slags öfwertro, at förse sig med Hustru och Barn, innan man wet hwar eller när man får stadna i werlden. Fernow Värmel. 588 (1779). Om och nu någon öfvertro till det i fråga varande medlet, skulle göra mig harm, så har jag dock den trösten, att jag uppgifvit allt med full sanning, utan anspråk och förbehållsamhet. VetAH 1814, s. 257. Jag blef ansedd att stå väl på högre ort. Pastorn begynte sjelf att dela denna öfvertro. Böttiger 6: 27 (c. 1875). Hans öfvertro på naturvetenskapens pedagogiska betydelse. NordT 1885, s. 73. Samtidigt som målstyrning aktualiseras kritiseras övertron på mål, planer, kalkyler och kontroll. Borgenhammar VårdaLiv 23 (1993). Det är tränaren Roland Nilssons övertro på honom som gjort att MFF kastat bort ännu en säsong. AB 1/11 2009, Sport s. 14.
Avledn. (till 1): ÖVERTROISK, adj. [jfr d. overtroisk] (numera bl. ngn gg) vidskeplig l. skrockfull; jfr övertrogen, adj.1 NordLitTid. 1846, sp. 172. Detta övertroiska bruk med anropande av Woden. Rig 1920, s. 171. Han skildrade .. (vildmarkerna) befolkade av trollkarlar och övertroiska medicinmän. Lo-Johansson Stockh. 156 (1954).
Spoiler title
Spoiler content