SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
ALABASTER al1abas4ter (alaba´ster Weste), r. l. m. (m. Wallenius Project A 6 a (1682), Bromell Bergart. 29 (1730), Dalin (1850) m. fl.), äfv. (föga br.) n. (Sahlstedt (1773), Dähnert (1784), Möller (1790), Palmblad (1841)); best. -tern, äfv. -tren (Creutz (1761)), ss. n. -tret (Palmblad (1841)); pl. -trer (se 2 a slutet).
Ordformer
(albaster Wivallius Dikter 55 (1630), Bellman (c. 1775), Snoilsky (1887; i vers) m. fl. — allabast A. Wollimhaus i 2 Saml. 1: 120 (c. 1669); alabast Wexionius Sinne-afvel B 2 a (1683); alebast Dähnert (1746, under alabaster); albast Taxa ö. sjötull. 6 Juni 1782, s. 3, Kungör. 1 Jan. 1794, s. A 2 a)
Etymologi
[fsv. alabaster i alabaster sten, af mnt. o. mht. alabaster (albaster), m., mnt. äfv. n., lat. alabaster, m., alabastrum, n., gr. ἀλάβαστρος, m., ἀλάβαστρον, n., balsamkärl, senare äfv. alabaster; jfr ä. d. o. nht. alabaster, got. alabalstraun samt fr. albâtre; med afs. på formerna utan -er jfr d. alabast, holl. albast, nht. biformen alabast, gr. ἀλάβαστος, ἀλαβάστιον]
1) miner. finkornig, hvit, halfgenomskinlig varietet af gips. Var. rer. 51 (1538). Hwsen j Damasco .. skijna .. aff Guld, Marmorsteener och Alabaster. Lælius Res. 2: 81 (1588). Alabaster snides til bilder, statuer och allehanda slags små husgeråd, samt svarfvas til dosor .. m. m. Rothof (1762). Hvit .. som albaster. Bellman 5: 63 (c. 1775). Svafvelsyrad kalk (Gips) förekommer .. (bl. a.) kornig, halft genomskinlig, såsom alabaster. Berzelius Kemi 1: 691 (1808, 1817). Snoilsky 4: 134 (1887).
2) i utvidgad o. oeg. anv., i sht i poetisk framställning.
a) om föremål af alabaster. Tå skola the upstå .., / Som under Marmor Steen och Alabaster liggia. Spegel Guds verk 42 (1685). Lampans / Bleka sken ur albasterns rund. Franzén Skald. 1: 238 (1824). Silfverådran nedföll i alabastret. Palmblad Nov. 2: 140 (1841; om ett alabasterkärl, hvari en källas vatten nedrann). Alabastern, sönderbruten, / Ljufva balsamoffret ger. Wirsén Sång. o. bild. 129 (1884; om alabasterflaska). (†) Hvälfvom på hans grifft / En Alabaster fin. Lagerlöf Vitt. 41 (1673; om grafsten). — (fullt br.) arkeol. Föremålen, som medföras i grafven, .. bestå (mot slutet af sjunde årh. f. Kr.) hufvudsakligen af billiga lekyther och alabastrer. S. Wide i Språkv. sällsk. förh. 1891—94, s. 22.
b) om föremål (i sht kvinnokropp) af alabasterns hvithet. Min (dvs. Didos) hwijta leeders klara allabast. A. Wollimhaus i 2 Saml. 1: 120 (c. 1669). Des (dvs. Camillas) hår kring hennes hals i mörka buklor förs, / Albastren andas der och under locken rörs. Creutz 8 (1761). Denna vattennymf i dagen höjer opp / Ur böljans ljusblå famn albastern af sin kropp. J. G. Oxenstierna 5: 313 (c. 1817).
Ssgr: (2 b) ALABASTER-BARM1030~2. Leopold 2: 44 (1801, 1815).
(1) -BERG~2. Möller (1790). J. G. Oxenstierna 4: 134 (1815).
(1) -BILD~2. Linné Sk. 79 (1751). NF 4: 115 (1880).
(1) -BROTT~2. ställe, där alabaster brytes. Fischerström 1: 37 (1779). NF 1: 1410 (1876).
(1) -BYST~2. DA 1793, nr 176, s. 2. Snoilsky 4: 71 (1887).
(1) -DOSA~20. Lind (1749, under alabastern). (1) -FLASKA~20. Lind (1749, under alabaster). En liten alabaster-flaska (med essens) från Phoenicien. Palmblad Fornk. 2: 500 (1845).
(1) -GIPS~2. Tekn. tidskr. 1872, s. 242. Ålander i AHB 119: 6 (1884).
(1) -GLAS~2. halfgenomskinlig, alabasterlik glassort. Uppf. b. 4: 509 (1873).
(1) -GOLF~2. Spegel Guds verk 143 (1685).
(2 b) -HALS~2. Stiernstolpe Skr. 127 (c. 1815). Tranér 32 (1827, 1833).
(1) -HVIT~2. hvit som alabaster. Kellgren 129 (1778). Hon låg på öppen bår .. / Albasterhvit, men utan drag af smärta. Snoilsky 4: 121 (1887).
(1) -KISTA~20. (lik)kista af alabaster. Kiöping 35 (1667).
(1) -LIK~2, adj. Uppf. b. 4: 507 (1873).
(1) -MJÖL~2. Linderholm Handlex. f. landthush. 1: 15 (1802). Kalciumsulfat (gipsmjöl, alabastermjöl). Ålander i AHB 123: 9 (1885).
(1) -ONYX~20. Åstrand (1855).
(1) -SKIFVA~20. Lundgren 2: 145 (1858, 1874). Många egyptiska tempelmurar utfodrades med alabasterskifvor, hvarå .. jagtstycken m. m. funnits inristade. Uppf. b. 3: 50 (1873).
(1) -STEN~2. [fsv. alabaster sten; jfr ä. d. alabaststen] (numera föga br.) Wivallius Dikter 55 (1630). Brysten (äro hvita) som Alabastersteen. Chronander Surge B 4 b (1647). Ett huus af Alabasterstenar. Spegel Sal. 26 (1711). Meurman (1846).
-SVAMP~2. svamp af släktet Hydnum. Lundell (1893).
(1) -VAS~2. Franzén Skald. 1: 52 (1824). Wirsén Vint. 54 (1890).
Spoiler title