SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GUDBRANDSDALING 3dbrands~da2liŋ l. -brans~, l. -DÖLING ~dø2liŋ, i bet. 1 m.||ig., i bet. 2 m.||ig. l. r.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(gud- 1887 osv. guld- 18281866)
1) invånare i Gudbrandsdalen (förr regelbundet kallad Gul(d)brandsdalen) i Norge. Nilsson Fauna II. 2. 1: 108 (1828).
2) häst från Gudbrandsdalen. SkånHästFT 1866, s. 61. Hästen .. var en pigg gudbrandsdöling. Carlsson Dagsv. 133 (1927).
Spoiler title
Spoiler content