publicerad: 1931
HERMETISK härme4tisk l. hær-, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr d. hermetisk, t. hermetisch, eng. hermetic o. fr. hermétique; till lat. Hermes Trismegistus, av gr. Ἑρμῆς τρὶς μέγιστος, eg.: ”den tre ggr störste Hermes”, av nyplatoniker m. fl. användt ss. namn på en mytisk person, ett slags sammansmältning av den egyptiske guden Thot o. den gr. guden Hermes (jfr HERM), vilken (under medeltiden) ansågs ss. upphovsman till olika (i sht ockulta) vetenskaper l. uppfinningar, bl. a. alkemi o. konsten att gm magiska insegel lufttätt tillsluta kärl]
1) (numera bl. rel.-hist. o. kult.-hist.) som har avseende på l. tillskrives o. d. Hermes Trismegistus; äv.: som avser olika slag av ockult vetande, i sht alkemi; alkemistisk; förr äv.: kemisk. De hermetiska skrifterna, under alexandrinsk tid författade skrifter av väsentligen kabbalistiskt o. naturfilosofiskt innehåll, vilka förr tillskrevos Hermes Trismegistus. Hermetisk, som uplöser alla phænomena med hänförande til de tre principia, sal. sulphur och mercurium (dvs. tre grundämnen: salt, svavel o. kvicksilver). Serenius Cc 1 b (1734; om ”hermetisk kemi l. medicin”). Hermetisk eller chymisk. Möller (1745; under hermetique). Hermetisk Konst. Wallerius ChemPhys. 1: 21 (1759; om kemien). 2NF 1: 602 (1903). NoK 59: 4 (1926). — särsk. övergående i bet.: ockult, mystisk, magisk. Atterbom Lyr. 3: 42 (1813). Orientens hermetiska visdom. SvLitTidn. 1820, sp. 575.
Anm. till 1. Stundom användes [efter utländska förebilder] hermetik i bet.: alkemi, mystik, o. hermetiker i bet.: alkemist, mystiker. SvLitTidn. 1813, sp. 359 (: hermetik). Hermetikern d'Espagnets Enchiridion Physicæ Restitutæ. JNordström (1924) hos Stiernhielm (SVS) II. 2: 227.
2) i fråga om tillslutning av kärl o. d. (förr särsk. i fråga om ett glaskärls tillslutning gm hopsmältning); vanl. ss. adv.: lufttätt; äv. bildl.: omsorgsfullt, fullständigt l. dyl.; stundom ss. adj., i sht om inkokning l. inläggning av matvaror: som sker lufttätt, lufttät. Et kiäril på hermetiskt sätt förseglat. Möller (1745; under hermetiquement); jfr 1. Finska censurens index är en hermetiskt sluten skrift. Snellman Gift. 2—3: 50 (1842). Hermetiskt slutna kärl. Nyblæus Pharm. 34 (1846). Dalin (1852). Hermetisk inkokning. Walin Födoämn. 140 (1906).
Anm. till 2. Det från nor. inlånade hermetik [till fr. hermétique] förekommer stundom i bet.: (i hermetiskt tillslutna burkar inlagda) konserver. GHT 1898, nr 240 A, s. 3 (: hermetikfabrikerna). NoK 19: 46 (1923).
Spoiler title
Spoiler content