publicerad: 1939
KÖGEL l. KÖJEL, m. l. f. (G1R 14: 197 (1542), GripshR 1585, s. 193, Fatab.) l. n. (GripshR 1546—47, FörtHertJohLösegend. 1563, s. 33).
Ordformer
(kogel 1556—1571. koiiell (-ijell) 1541—1548. koyl 1563. kÿgel 1585. kyiel 1576. köell 1546. kögel(l) 1538—1907. kög(h)il(l) 1541—1585. köjel (köiel(l), -iiel(l), -ijel(l), köyel) 1529 (: Köyels örnegåt)—1595. köijill 1560. köijll 1560. kööll 1563)
Etymologi
[jfr fsv. kögler, ä. d. køgler; av mnt. kogeler; av ovisst urspr.]
(†) ett slags tyg av linne. TullbSthm 1534, s. 5 a. Messe hakell aff blomera köiel. VgFmT III. 3—4: Bil. 2, s. 5 (1583). Fatab. 1907, s. 83 (i fråga om förh. på 1500-talet). — jfr RYSS-KÖGEL.
-ÖRNGOTT. GripshInvent. 1529. GripshR 1547—48.
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content