KILIASM kil1ias4m l. ki1-, äv. ɟil1- l. ɟi1- (tjiliássm Dalin), r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(chiliasm 1820—1929. kiliasm 1878 osv. Anm. I ä. tid användes (i bet. ”tusenårsrike”) den lat. formen chiliasmus, stundom med lat. böjning. FinKyrkohSP 5: 164 (c. 1778; om Chiliasmo). Forsström Dagb. 30 (1800: en chiliasmus))
Etymologi
[jfr t. chiliasmus, eng. chiliasm, nylat. chiliasmus; av gr. χιλιασμός, till χιλιάς, talet tusen, ett antal av tusen, till χίλιοι, tusen (jfr KILO-)]
kyrkohist. tro på att Kristus i synlig måtto skall återkomma till jorden o. härska i ett tusenårigt härlighetsrike; särsk. om dylik åsikt som är förbunden med beräkningar angående tidpunkten för Kristus' återkomst l. med tro på att Kristus' återkomst är nära förestående; äv. rel.-hist. om i andra religioner än kristendomen förekommande föreställningar om ett tusenårsrike. Utsigten åt en bättre tid, .. i synnerhet utvecklad i chiliastisk form, tröstade de första Christna under förföljelserna. Dessa chiliasmens förväntningar voro ”drömmar” och ”svärmerier”. SvLitTidn. 1820, sp. 214. (Sekten) utmärkte sig för den mest utpräglade mysticism och kiliasm. 3NF 6: 711 (1927). SvUppslB (1933).
SAOB
