publicerad: 1937
KONTERFEJ kon1terfäj4, förr äv. KONTRAFAIT, n.; best. -et; pl. = l. -er ((†) -en BoupptSthm 16/3 1658, Därs. 25/10 1672; -n Topelius Dram. 40 (1851); -faits (fransk form) Humbla Landcr. 553 (1740), BoupptVäxjö 1790).
Ordformer
(konter- (conter-) 1543 osv. contre- 1639—1871. contra- 1599—1779. con(n)tro- 1528 (: controfeing), 1567—1673. countra- 1561. — -ffe 1561. -fej (-fei, -feij, -fey, -fäj, -feie, -fäie) 1546 osv.; -fägh 1543. -fai (-faij, -fay) 1743—1817. -foi c. 1722. -fait (-fayt, -faite) 1667—1904. -feit (-feijt) 1567—1669)
Etymologi
[jfr d. kontrafej, konterfej; av t. konterfej, vilket liksom ä. eng. counterfeit, efterapning, förfalskning, tidigare äv.: avbildning, porträtt, går tillbaka på ffr. contrefet, contrefait, p. pf. av contrefaire, efterbilda, avbilda, måla, av contre (se KONTER-) o. faire, motsv. lat. facere, göra (se FACIT); resp. ombildning med anslutning till KONTRA-; jfr KONTER- 2. — Jfr KONTERFEJA]
1) (numera nästan bl., i sht konsth., i fråga om ä. förh., ävensom ngn gg skämts., vard.) målad, ritad l. graverad avbildning (av ngn); porträtt. HH 1: 16 (1543). Een gulkied med H. K. M:tz contrefeij. RP 7: 587 (1639). En Söllfdoos förvthan Conterfeijet där uthi lågh. BoupptSthm 12/8 1659, nr 93. Ett litet ovalt Conterfeij af drottning Maria Stuart ritat med Tusche. Wrangel TessPal. 36 (i handl. fr. 1735). Det var för rasande lustigt! Nej! / Skall detta vara mitt konterfej? / Är denne ”gubbe”, så tjock i synen, / Och med de rynkade ögonbrynen, / Min egen älskade, såte vän, / Den sig så kallande Brn? Braun Carol. 5 (1844). Glorvördigt blickade från kalkad vägg / ett konterfej i lutheransk barock. Österling Idyll. 75 (1917). Josephson Tessin 1: 84 (1930). Idealiserande konterfej med modellerna i eleganta poser förekomma .. på all världens akademiutställningar. STSD 1934, nr 190, s. 6. — jfr FAMILJE-KONTERFEJ.
2) (†) figurmålning föreställande en (allegorisk) fantasibild l. en scen ur livet l. historien. Fijre åhrsens Tiders Conterfey. BoupptSthm 11/10 1658. Conterfei af Jungfru Mariæ bebodelse. Därs. 9/6 1669. 6 st. ContreFaits, om den förlorade Sonen. BoupptVäxjö 1785.
3) (†) avbild (av ngn l. ngt); person (l. ting) tänkt ss. förkroppsligande en egenskap l. ett tillstånd. (Man skall se Guds beläte uti oss) doch icke såsom en olijffachtigh skugge, synes vthi spegelen; Vtan såsom ett sanfärdigt, lijfachtigt Conterfeij och Gudz osynliga lijknelse. Muræus Arndt 1: 3 (1647). Sin Mammas Conterfey i Seder som i tycke. Brenner Dikt. 1: 187 (1710, 1713; om en dotter). Hon var ej som idyllens sköna / som gå och sucka i det gröna, / en evig trånads konterfej. Tegnér (WB) 4: 14 (1822). Dessa dödens konterfej. CVAStrandberg 4: 114 (1857; om utsvultna skeppsbrutna).
4) (numera bl. ngn gg skämts., vard.) (åskådlig o. målande) beskrivning (av ngn l. ngt). Brenner Dikt. 1: 131 (1697, 1713). Du känner dygden ej, / Då du af henne giör så nesligt Contrefai. Skjöldebrand Cleop. 26 (1749). SvD(A) 1934, nr 281, s. 8.
Ssgr (till 1): A: KONTERFEJ-BÖSSA. (-fej- 1675 osv. -fejs- 1673) (förr) dosa l. medaljong avsedd för miniatyrporträtt (i sht av kunglig person). Trolle-Bonde Hesselby 75 (i handl. fr. 1673: conterflijs byssa, gm tryckfel l. felläsning). 1. Conterfej bössa med Konnung Gustafs Conterfej. BoupptSthm 1675, s. 1277 a. 2NF 5: 686 (1906). —
-GALLER. (förr) jfr GALLER, sbst.2 2 f. 1601 .. 4 Jan. upfan iagh Contrafej galran at konstigt måla efter. JTBureus (1601) i 2Saml. 4: 17. —
-TAVLA, r. l. f. (-fej- 1675—1677. -fejs- 1567) (†) KlädkamRSthm 1567—69, s. 2 a. BoupptSthm 1677, s. 549 b. —
-ÄMBETE~020, äv. ~200. (-fej- 1934. -feje- 1622) (förr) porträttmålarskrå; särsk. i förb. konterfej- och målarämbetet. Conterfeije och Målare Embetedt. MeddNordM 1898, s. 63 (1622). HantvB I. 1: 384 (1934).
B (†): KONTERFEJE-SKRÅ, n. skråordning för porträttmålare. Conterfeije och Målare Skråå, Hwarefter the sig vthi alla Städer i Sweriges Rijke rätte och regulera skole. MeddNordM 1898, s. 63 (1622). —
-ÄMBETE, se A.
C (†): KONTERFEJS-BÖSSA, se A. —
-RAM, -TAVLA, se A.
Spoiler title
Spoiler content