SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1921  
FAMILJ famil4j (fami´lje Weste; fami´llj Dalin), r. l. m. l. f. (m. SAOL (1874), P. A. Gödecke i NordT 1885, s. 363, SAOL (1900; jämte r.); f. Sahlstedt, Weste, Boström 2: 441, 442 (1859), Lundell); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(familia Phrygius Malin Rosengren D 2 a (1608), Knöppel Mannsschol. 16 (1741; rimmande med skilja), Manderström Rimlex. 136 (1779; bland rimord på ilja) m. fl. (vanligt under 1600-talet o. 1700-talets förra hälft, men bl. anträffat i sg. obest.; ännu ngn gg skämts. vard., t. ex. Var har du din familia?); familja Stenbock (o. Oxenstierna) Brefväxl. 2: 13 (1703), Atterbom i Phosph. 1810, s. 81. familie Mandata Sigismundi G 1 a (1596), Carl IX (1598) i HB 2: 340 (: Familiije), Girs Edelh. E 4 a (1627; i vers; fyrstavigt), Carlsson Joh. Cath. De Geer 13 (1775), Palmblad Norige 38 (1846: familier, pl., 2 ggr) m. fl.; familje Bellman 4: 10 (1772, 1791), VetAH 1817, s. 212. famille 2 RARP 6: 634 (1731), Bremer Fam. H* 2: 13 (1831) m. fl. familj Björkegren (1784; under famille) osv.)
Etymologi
[jfr dan. o. t. familie, eng. family, fr. famille; av lat. familia, husfolk, husets slavar, familj, släkt, till famulus (se FAMULUS)]
1) [jfr motsv. anv. i lat. o. mlat., ä. fr. o. (ä.) eng.] (numera bl. ngn gg med avs. på vissa ä., särsk. utländska förh.) betjäning, husfolk; följe, svit; klientel; samling av underlydande o. d. Schroderus Dict. 19 (c. 1638). The (hava) åket i Wagn, hel Gullsmidde och med en ansenlig Familia Pager, Laqvaier, och Morianer. Block Progn. 60 (1708). Alla till kyrkan hörande, inom kyrkans område boende, varande personer, fria som ofria, kyrkans hela familj, lydde under biskopliga hofrätten och fogdetinget. Strinnholm Hist. 3: 368 (1848). Det var ingalunda till några få ryktbara furstar detta behof att omge sig med framstående män inskränkte sig. Hvarje kardinal, hvarje biskop hade omkring sig sin så kallade familj. Söderhjelm Ital. renäss. 192 (1907).
2) grupp av personer (i det typiska fallet man, hustru o. barn) som stå i närmaste släktskapsförhållande till varandra o. härigm bilda en enhet, vare sig de bo tillsammans i ett gemensamt hem eller ej, i förra fallet (urspr. o.) tidigare ofta, nu mera undantagsvis, med inräknande äv. av husets tjänstfolk. Huset bebos av två familjer. En barnrik familj. Familjens (över)huvud. Familjens hopp (om ung medlem av familjen). Familjens sorgebarn. Han var det svarta fåret i familjen. En gammal vän i l. till familjen. Fröken A. betraktades som medlem av familjen. Mandata Sigismundi G 1 a (1596). Vij vele .. H. Kon. M:t och denn heele Konungzliga familien trogne och rättrådige finnes. OxBr. 5: 15 (1612). Wid hwar (hus-)nummer (skall) annoteras, huru många Familier Hushåld och giäster sambo och wistas i Husen och Gårdarne. Sthms stadsord. 2: 197 (1706). Familjen, såsom samhällets och den verkliga föreningens första form, har man .. af ålder med skäl angifvit såsom första grunden och början til borgerligt samhälle. Höijer 1: 253 (1809). Nordström Samh. 2: 41 (1840). Intränga på familjens fridlysta område. B. E. Malmström 7: 402 (1845). I Linköping hade vi icke umgänge i många familjer. De Geer Minnen 1: 19 (1892). — jfr ARBETAR-, BORGAR-, FISKAR-, HUS-, INACKORDERINGS-, LANDT-, LAPP-, MILLIONÄR-, PRÄST-, STADS-, STATKARLS-, SYSKON-, ÄMBETSMANNA-FAMILJ m. fl. — särsk.
a) om hustru o. barn (l. enbart det senare) sedda ur den äkta mannens synpunkt l. ställda i motsats till honom, l. (i sht förr) om husets folk överhuvud (äv. tjänarna) i motsats till husfadern. Ha en talrik familj. Leva i skötet av sin familj. OxBr. 5: 271 (1624). Mannen eger draga omsorgh om hustrones, och hon om hans saligheet. Föräldrarna om barnens, och husbonde om sin families. KOF II. 2: 186 (c. 1655). Jag ber om min vördnad till Frun och hela Familien. C. Alströmer (1764) hos Linné Bref I. 3: 73. Han .. gifte sig och fick stor familj. Nyblom M. Twain 1: 26 (1873). Från Norge for jag direkte till Stockholm men familjen till Hanaskog. De Geer Minnen 2: 199 (1892).
b) i förb. som ställa familjen o. familjelivet i motsats till ungkarlsstånd o. uteliv o. d. Vara inackorderad, äta i familj. Jag är bjuden, skall bort i familj i kväll. Han bodde i familj. Strindberg Fjerd. 4 (1877). De af Ugglebos ungherrar, som inte fingo eller ville vara i familj på julafton, samlades på stora hotellet. Hedenstierna Fru W. 136 (1890).
c) i bild. Nu vet jag någre säga ..: Fordras så mycket, om man skal vara ett Guds barn .., så lärer Gud icke äga vidlöftig familie i vår tid. Carlsson Joh. Cath. De Geer 13 (1775). Det (engelska väldet) är en familj, med barn och underhafvande, snarare än en person. Kjellén Stormakt. 2: 2 (1905).
d) konst. i uttr. den heliga familjen, om (tavla föreställande) jungfru Maria med Jesusbarnet jämte ytterligare en l. flera av dettas anhöriga (Josef, stundom den heliga Anna, Marias moder, ofta Johannes Döparen ss. barn, ej sällan tillsammans med dennes moder Elisabet). Eichhorn KonstH 131 (1881). (Rafaels) madonnor och heliga familjer. Därs. 137.
e) i förb. de löjliga (äv. de komiska) familjerna, benämning på ett sällskapsspel som spelas med 48 kort, fördelade i 12 ”familjer” (med far, mor, son o. dotter i varje), o. varvid den vinner som efter spelets regler på sin hand lyckas samla alla l. de flesta familjerna (l. också först lyckas göra sig av med sina kort).
f) i fråga om djur. 1 Brehm 1: 189 (1874). Omsorgen för äggen och ungarna kräver långa tiders samarbete mellan modern och fadern, och så är familjen färdig till sina grunddrag. Flodström Sv:s folk 363 (1918). — jfr BJÖRN-, STORK-, TJÄDER-, UGGLE-, ÄLG-FAMILJ m. fl. — särsk. husdj. Wrangel Handb. f. hästv. 981 (1886). Mar (har) börjat .. att framvisa familjer, d. v. s. en hingst eller ett sto tillsammans med ett större eller mindre antal barn samt till och med barnbarn. TLandtm. 1897, s. 48. Till rasens underafdelningar hör äfven familjen, hvartill man räknar alla individer, som härstamma från samma hondjur. LB V. 1: 7 (1907). jfr HÄST-FAMILJ.
3) släkt l. ätt (som leder sitt ursprung från en gemensam stamfader); numera i sht i förb. av god, förnäm osv. familj. Hennes modher .. hafwer warit vthaf Ryningars Familia (som och icke blefwe hållen för een af the ringaste Familier vthi Sweriges Rijke). Phrygius Malin Rosengren D 2 a (1608). Bemelte Grefve har sin härkomst af den Putbusche Friherrlige fammillen. 2 RARP 6: 634 (1731). (Hon är) af god familj. Hagberg Shaksp. 7: 216 (1849). Det var en mäktig och vidt utgrenad familj. Kindblad (1870). (Muggen) har varit i vår familj nära hundra år. Nyblom Hum. 120 (1874). — jfr FRÄLSE-FAMILJ. — särsk.
a) [jfr t. er ist von familie] pregnant i uttr. av familj, av god l. fin l. ”bättre” familj. Vara af familj. Nordforss (1805). Jag har talat med mormor om, att jag ville söka mig en plats. Men hon säger, att det passar sig inte för en flicka af familj. Geijerstam K. Brandt 200 (1904).
b) i utvidgad anv. om större folkgrupp som anses leda sitt ursprung från en gemensam rot; vanl. i ssgn FOLK-FAMILJ. (Goterna,) delade i tvenne familjer (öst- o. västgoter). Palmblad LbGeogr. 305 (1835).
4) naturv. vid naturvetenskaplig klassificering: (naturlig) grupp av växt- l. djursläkten som på grund av gemensamma väsentliga egendomligheter höra närmare samman; äv. (numera sällan) om grupp av sinsemellan närmare besläktade mineral. Alla bekanta Lafarter kunna med beqvämlighet föras under trenne Familier. E. Acharius i VetAH 1794, s. 240. Mineralrikets alster fördelas (av Glocker) i 18 familjer. Berzelius ÅrsbVetA 1831, s. 202. Handbok i växtrikets naturliga familjer. Düben (1841; boktitel). Vi indela .. Gräfvarne i 2 familjer. Nilsson Fauna 1: 62 (1847). Djurriket (indelas) i provinser, provinserna i klasser, klasserna i ordningar, ordningarne i familjer, familjerna i slägten, slägtena i arter. Thorell Zool. 2: 24 (1861). BotN 1868, s. 84. Lilljeborg Däggdj. 108 (1870). — jfr HÄST-, LAX-, MOLLUSK-, TRYFFEL-, UNDER-, VÄXT-FAMILJ m. fl.
5) i allm. om (större) grupp av föremål l. personer osv. som hava vissa karakteristiska egenskaper gemensamma l. gemensamt ursprung. Bremer Nina 743 (1835; om en viss grupp av aningar). (Den norska) nationen delar sig i tvenne stora familjer: sjömän, till hvilka fiskrarne också kunna räknas, samt landtmän. Palmblad Norige 69 (1846). Alla dessa handskrifter låta gruppera sig i tre familjer, som hafva lika många äldre försvunna byzantinska codices, genom flere eller färre mellanleder, till mödrar. Rydberg Myt. 2: 499 (1889). En storartad samling kinesiskt och japanskt porslin, omfattande de olika ”familjer”, hvari den keramiska forskningen indelat dessa. MeddSlöjdf. 1895, s. 94. — jfr ORD-, SPRÅK-FAMILJ m. fl.
Sammansättningar.
Anm. Ssgrna ansluta sig i de flesta fall till 2, stundom därjämte till 3. Skrivningen famille- lämnar oavgjort om typen A l. B föreligger; exempel med denna skrivning hava upptagits under B.
A (numera knappast br. utom i -JOURNAL o. -PAPPER 2): FAMILJ-ANGELÄGENHET, -ARKIV, -BAND, -BESITTNING, -BIBLIOTEK, -BOK, -DRAG, -DRIFT, -FADER, -FEST, -FIDEIKOMMISS, -FRUKOST, -FÖRBINDELSE, -FÖRDRAG, -FÖRHÅLLANDE, -GRAV, -HISTORIA, -INTERIÖR, -INTRESSE, se B.
-JOURNAL. (i talspr. lika ofta l. oftare familje-) benämning på vissa illustrerade tidskrifter (i stort format) avsedda för familjekretsen. Illustrerad familj-journal. (1855—56; titel). Svenska familj-journalen. Illustrerad månadsskrift. (1864—86; titel). Allers familj-journal. (1892 ff; titel).
-JUVEL, -KRETS, -LIKHET, -LIV, -LYCKA, -MÅLNING, -NAMN, -PAPPER, -ROMAN, -RÄTT, -RÄTTSLIG, -SAMHÄLLE, -SCEN, -SKANDAL, -STYCKE, -SÄGEN, -TAFFEL, -TAVLA, -TRADITION, -TVIST, -TYCKE, -UPPFOSTRAN, -VAGN, -VIS, se B.
B: FAMILJE-ANDA.
1) om känslan av samhörighet mellan medlemmarna av en familj. Boström 2: 442 (1859).
2) om den anda (moraliska livsluft) som råder inom en familj. En god familjeanda. Genberg V. skr. 1: 34 (1863).
-ANGELÄGENHET~10102 l. ~10200. (familj- Dalin (1850), Hedin Rev. qv. 193 (1879)) angelägenhet (ärende, sak) som rör familjen men ej utomstående l. familjen i dess helhet i motsats till ngn dess enskilda medlem. Jag .. tycker (inte) om, at man obuden blandar sig i andras familieangelägenheter. Stridsberg Landpr. 25 (1795). Äktenskapet .. betraktades (fordom) såsom en familje-angelägenhet, hvars ordnande berodde på de fördelar brudens och brudgummens familjer kunde vinna. Schybergson FinlH 1: 9 (1887).
-ARKIV. (familj- V. F. Palmblad i PoetK 1820, 1: 86, SKN 1842, s. 44) Det Oxenstiernska familjearkivet. Wirsén i SAH 61: 129 (1884).
-AVDRAG~20 l. ~02. avdrag (med visst belopp) för hustru o. (underhållet) barn (under 21 år) från skattskyldigs taxerade inkomst. Prop. t. riksd. 1919, nr 259, s. 35.
-BAD. gemensamhetsbad för medlemmar av samma familj; äv. friare om badning av herrar o. damer (o. barn) om varandra; stundom konkret om platsen för dylika bad. (Har man badkappan på) är man fullt presentabel i familjebadet. SvD 1919, nr 188, s. 10.
-BADA. (vard.) i sht opersonligt i pass. På somliga ställen familjebadas det, på andra anses denna form av sällskaplighet mer än suspekt. SvD 1919, nr 246, s. 6.
-BAND. (familj- Atterbom PhilosH 372 (1835), SKN 1842, s. 142, 149) band (se d. o. 2) som förenar man o. hustru, föräldrar o. barn osv. i en familj. Hasselroth Campe Theophron 27 (1794: famille-). På äktenskapets helgd, på familjbandens fasthet beror i så hög grad varaktigheten af ett samhälles lycka. SKN 1842, s. 142.
-BESITTNING. (familj- M. Weibull i IllSvH 4: 14 (1878)) egendom som besittes av en familj (l. släkt). För närvarande är (enl. den franske revolutionären o. socialisten A. Bazard) hvarje besittning ännu alltid familjebesittning. C. Rosenberg i EkonS 1: 175 (1891). Det holsteinska furstehuset .. fruktade att förlora sina familjebesittningar till Danmark. SvH 6: 330 (1906).
-BIBEL.
1) bibel som länge tillhört en familj (o. ofta är försedd med särskilda blad för släktanteckningar).
2) illustrerad bibelupplaga för familjen. Nyblom Hum. 111 (1874).
3) för hemmet (o. skolan) avsett urval av stycken ur bibeln. Familjebibel. Valda stycken af den Heliga Skrift för hemmet och skolan. (1887; boktitel).
-BIBLIOTEK. (familj- Callerholm)
1) bibliotek som befinner sig i en familjs (l. släkts) ägo. V. F. Palmblad i PoetK 1818, 2: 50. Ehrensvärdska familjebiblioteket på Tosterup i Skåne. Ljunggren i SAH 29: 21 (1856).
2) ss. benämning på (bok l. vanl.) bokserie, innehållande läsning avpassad för den husliga kretsen. Callerholm Stowe 186 (1852). Familje-Bibliotek. II. Franska revolutionens historia af F. A. Mignet. (1863; boktitel).
-BIFF. på restauranger benämning på ett slags (hack)biff med gräddsås; äv. om på annat sätt tillagad biff. Hoving Prakt. matmod. 177 (1905).
-BILD. målning l. tavla som framställer två l. flera medlemmar av en familj l. som skildrar en scen ur familjelivet; jfr -TAVLA 1. NF 10: 828 (1886). Warburg Ehrensvärd 40 (1893).
-BILJETT. (närmast) för familjemedlem avsedd biljett som erhålles till lägre pris än det eljest gällande under förutsättning att flera köpas på en gång. Familjebiljetter tillhandahållas intill kl. 5 konsertdagen à 1 kr. om minst fyra på en gång tagas. Smål. alleh. 1883, nr 4, s. 1. särsk. (förr) järnv. från 1884 till zontariffens införande 1906, om varje enskild kupong i biljettbok l. -häfte som innehöll ett visst antal kuponger avsedda för resor av en familjs medlemmar mellan tvenne bestämda (nära varandra belägna) stationer. AB 1890, nr 40, s. 3. Statens järnv. 4: 205 (1906).
-BJUDNING. bjudning för den närmaste släkten (jämte intimare vänner o. d.) l. vid vilken familjen i sin helhet (såvidt möjligt) är närvarande; jfr -FRUKOST, -MIDDAG 2. Julen nalkas och med den .. familjebjudningarna. Dahlgren 1 Ransäter 22 (1905).
-BOK. (familj- Carlén)
1) bok avsedd för l. passande till läsning inom familjekretsen. Svenska Familjboken, .. utgifven af Joh. Gabr. Carlén. (1850—52; boktitel). Nordisk familjebok. Konversationslexikon och realencyklopedi. (1875—99; boktitel). 2 NF 5: 1343 (1906; om noveller).
2) om mycket spridd o. omtyckt bok som allmänt påträffas inom bildade familjer. (J. Cats diktsamling) var i öfver hundra år efter författarens död en familjebok öfverallt i Nederländerna. NF 3: 100 (1878).
-BOLAG~20 l. ~02. bolag vars aktier äro fördelade på ett fåtal personer av samma familj l. nära släktingar. Hellström Kuskar 112 (1910).
-BOSTAD~20 l. ~02. för familj avsedd bostad; jfr -HUS 3. PT 1892, nr 114 B, s. 1. Familjebostäder för arbetare. TT 1900, Allm. s. 286.
-BREV. brev till medlem av den skrivandes familj. Wirsén i 3 SAH 2: 291 (1887). Bibliotekarien C. C. Gjörwells familjebref. MoB 2 (1900; boktitel).
-DOKUMENT. dokument l. handling som (befinner sig i en familjs ägo o.) som har avseende på l. är av intresse för familjens (l. ngn dess medlems, l. släktens) historia o. d.; jfr -HANDLING. Atterbom FB 190 (1818). Solnedg. 3: 11 (1912).
-DRAG. (familj- Lysander Äfv. 129 (1872)) karakteristisk kroppslig l. andlig egenskap som uppträder hos olika medlemmar av samma familj (l. släkt); äv. i överförd o. bildlig anv. Den slående kvickheten är ett familjedrag hos honom. De gemensamma, om verklig slägtskap vittnande familjedragen (hos de germanska o. de klassiska språken). Richert Kons. ljudl. 8 (1866).
-DRAMA.
1) (numera föga br.) drama som hämtar sitt ämne från familjelivet; borgerligt drama. Dalin (1850).
2) tilldragelse l. följd av tilldragelser av ingripande betydelse o. allvarlig, oftast olycklig l. olycksbringande natur inom en familj. Odhner G. III 1: 526 (1885).
-DRIFT. (familj- Strindberg Hafsb. 201 (1890)) drift att bilda familj. Flodström Sv:s folk 384 (1918).
-EGENDOM~200 l. ~102. (Makarnas gemensamma egendom) får igenom den gemensamma omsorgen om barnen .. betydelsen af familjeegendom. Snellman El.-curs 3: 78 (1840). Sonck (1903).
-EGOIST. person som (mer l. mindre) uteslutande låter leda sig av hänsyn till den egna familjens intressen. Ahrenberg Män. 4: 177 (1909).
-FADER, vard. äv. -FAR. (familj- SvLittFT 1834, sp. 621, Wisén i 3 SAH 4: 120 (1889) m. fl.) man som har hustru o. barn l. änkling med (omyndiga) barn som vistas i hemmet; stundom äv. skämts. om nygift (ung) äkta man. Han är numera gift och lycklig familjefar. När en familjefader dör och lemnar efter sig maka och barn i nöd. Hedenstierna Fru W. 135 (1890).
-FEST. (familj- Wisén Tal 6 (1881)) fest som firas inom en familj av ngn för denna (mer l. mindre) betydelsefull anledning; stundom i utvidgad anv. Eurén Redl. 80 (1797: Famille-). Vid högtidliga familjefester, såsom vid bröllop, barnsöl m. m. Strinnholm Hist. 6: 130 (1854). Konstnärsklubben (har stundom) familjefest, och då få äfven konstnärinnor vara med samt ledamöternas kvinliga anförvandter. Lundin N. Sthm 513 (1889).
-FIDEIKOMMISS. (familj- 2 NF 17: 1368 (1912)) fideikommiss avsett att inom en familj l. släkt bibehålla besittningsrätten till viss egendom; äv. konkret om fideikommissegendom av ifrågavarande slag. Schrevelius Civilr. 3: 294 (1849). De svenska familjefideikommisserna. (1898; titel på broschyr).
-FLICKA. (i sht vard.) flicka som bor (o. har sitt underhåll) i hemmet (vanl. i motsats till självförsörjande ung kvinna, tjänste- l. butiksflicka o. d.); flicka av s. k. ”bättre” familj, av socialt högre ställning. Strindberg Tr. o. otr. 2: 65 (1890). Hufvudpersonen .. underhåller samtidigt två kärleksförbindelser, den ena med en butiksflicka, den andra med en familjeflicka. SDS 1895, nr 566, s. 1. Björling Civilr. 16 (1906).
-FRAS. (enst., †) fnas l. fnassel (i ansiktet osv.) som (ss. ett familjedrag) uppträder hos olika medlemmar av en familj. (Hennes nåd har) Näsa med familjefras. Lenngren 81 (1797).
-FRUKOST. (familj- Allm. journ. 1814, nr 187, s. 1) jfr -BJUDNING. På annandagen (av bröllopet) skulle det först vara familjefrukost i prestgården (hos brudens fosterföräldrar), sedan supé med dans hos de nygifta. Benedictsson Pengar 140 (1885).
-FÖRBINDELSE. (familj- Strinnholm Hist. 1: 75 (1834), Svedelius Förfl. lif 170 (1887)) förbindelse gm giftermål mellan olika familjer; äv. om släktskapsförbindelsen mellan närmaste anförvanter. Altén Efter bokst. 6 (1797: famille-). (Feodalismen hade) tagit en ursprunglig förbindelse, nemligen familje-förbindelsen, till mönster. Geijer I. 1: 27 (1818). Underhandlingarna om den blifvande familjeförbindelsen. Schybergson FinlH 2: 281 (1889; om den tilltänkta förmälningen av G. IV A. med en rysk storfurstinna). särsk. (föga br.): familjeband. E. G. Geijer (1810) i MoB 7: 148. De heligaste familjeförbindelser (skulle gm lagen om celibat) upplösas. Strinnholm Hist. 3: 736 (1848).
-FÖRDRAG. (familj- IllSvH 5: 303 (1879)) hist. politiskt fördrag mellan medlemmar(na) av samma furstliga familj l. släkt. Det bourbonska familjefördraget 1761. Adlerbeth Ant. 1: 25 (c. 1792). i utvidgad anv. Familjefördraget i Åbo (mellan prins Bernadotte o. Alexander I). SvH IX. 1: 169 (1909).
-FÖRHÅLLANDE. (familj- Reuterdahl, Svedelius Förfl. lif 125 (1887) m. fl.)
1) filos. o. jur. förhållande(t) att en familj föreligger; förhållande (mellan två l. flera personer) av familjs art o. natur. Biberg 3: 88 (c. 1823: famille-). Genom en blott förlofning uppkommer icke något familjeförhållande. Schrevelius Civilr. 3: 29 (1849).
2) vanl. i pl. om de husliga förhållandena inom en familj (stundom äv. om familjens släktskapsförhållanden). Leva under lyckliga familjeförhållanden. Reuterdahl Sv. kyrk. hist. 1: 359 (1838). Benedictsson Fru M. 256 (1887).
-FÖRSÖRJARE. person som försörjer den familj han l. hon tillhör; särsk. om man ss. pliktig att försörja hustru o. barn. Försumliga familjeförsörjare. Vet hut, qvinnor, och respekt för familjeförsörjaren! Strindberg Giftas 2: 250 (1886). Såsom familjeförsörjare skall (vid utbetalande av visst dyrtidstillägg) anses den, som är gift, ävensom änkling, änka eller ogift, vilken på grund av försörjningsplikt underhåller barn, som icke uppnått 16 års ålder. SFS 1920, s. 857.
-GODS. jordegendom som (sedan flere generationer) befinner sig i en familjs (l. släkts) ägo. Landell Bligh 119 (1795: Famille-). Drakeslägtens familjegods. Rydberg Frib. 26 (1857; uppl. 1877: stamgods).
-GOSSE. (i sht vard., vanl. mer l. mindre satiriskt) om sedig o. väluppfostrad (gärna ngt klemig o. mamsellaktig) ung man som saknar vana vid o. smak för ett liv i friare former (uteliv, ungkarlsliv) men gärna umgås o. väl mottages i societeten. Nordensvan Sv. k. 240 (1892). Detta giftermål mellan bohêmflickan och den väluppfostrade familjegossen skulle bli hans olycka. AB(L) 1895, nr 279, s. 2. Hedenstierna Svenssons 65 (1903).
-GRAV. (familj- Brunius Resa 1838 262 (1839)) enskild gravplats (äv. gravkor, -valv) tillhörig viss familj. Lenngren 80 (1792: famille-). Stockholm 2: 127 (1897).
-GRIS. (skämts.) om person som helt uppgår i familjelivet. Han var gift, hade barn och var en riktig familjegris. Strindberg Fagervik 278 (1902).
-GÅS. (vard.) satiriskt om (enfaldig) familjeflicka. (Doris försökte) att föra ”balkonversation” sådan hon hörde den omkring sig af de många små söta familjegässen. Kuylenstierna Beroende 190 (1898).
-HANDLING. familjedokument. Tessin (1760) hos Ehrenheim Tess. 347 (: Famille-). Wulf Köppen 2: 106 (1799).
-HISTORIA. (familj- V. F. Palmblad i Phosph. 1812, s. 142, Strinnholm)
1) anmärkningsvärd tilldragelse l. följd av tilldragelser inom en familj l. sammanfattning av de öden en familj genomgått; muntlig l. skriftlig framställning av en dylik tilldragelse osv. Wulf Köppen 1: 234 (1799). Nästan hvarenda namnkunnigare slägt på Island fick sin egen familjhistoria eller Saga. Strinnholm Hist. 2: 236 (1836). Tegnér Sv. bild: 4 (1896).
2) roman l. novell passande till läsning i familjekretsen. SvLittFT 1837, sp. 447.
-HOTELL. hotell som särskilt inrättat sig för mottagande av familjer; äv. om etablissemang med (omöblerade) hyreslägenheter för familjer med gemensam mathållning m. m. Waldenström Österl. 742 (1896). Det nya familjehotellet, det första i Stockholm. SD 1904, nr 295, s. 8.
-HUS.
1) (knappast br.) hus som tillhör l. tillhört en familj (l. släkt). Casa di Buonarotti .. är Michael Angelos famillehus. Tersmeden Mem. 2: 233 (1736).
2) (knappast br.) manbyggnad, kordelogi. Oldendorp 2: Första kartan (1788: Familie-).
3) hus som (är avsett att) bebos (o. ägas) av en enda familj l. som har två l. flera från varandra strängt avskilda lägenheter vilka (äro avsedda att) var för sig bebos (o. ägas) av en familj; jfr ENFAMILJS-, TVÅFAMILJS-HUS osv.; motsatt HYRESKASERN o. d. JernkA 1884, s. 205. Arbetarboningarna uppföras i allmänhet mera som hyreshus än som familjehus. TT 1901, V. s. 87.
-HUSHÅLL~20 l. ~02. hushåll som omfattar en familj. EkonS 1: 456 (1894).
-HUSHÅLLNING~020. nat.-ekon. hushållning som kännetecknas därav att alla l. de flesta förnödenheter tillvärkas l. framställas av familjens medlemmar o. husets folk. På gränsen emellan ensam- och samhushållning står familjehushållningen. EkonS 1: 50 (1891). Den tidigare på landsorten förekommande ”slutna familjehushållningen”, där så godt som alla hushållsförnödenheter tillverkades och måste tillverkas i hemmet, är en öfvervunnen ståndpunkt. SlöjdkomB 1907 08, s. 11. —
-HUVUD. [efter lat. caput familiæ] huvudman l. ledare o. d. för en familj l. släkt; under ståndsriksdagarnas tid äv. särsk. om den som, därtill vald av sina ättemän, på riddarhuset talade o. röstade å ättens vägnar. Ingen sittie eller tale i (adels-)Samqwembdet (å riddarhuset) vthan den som .. till familie hufwudh förordnat warder. RARP 1: 5 (1626). Verd. 1892, s. 36.
-HYTT. (familj- Snällp. 1848, nr 14, s. 4, UB 7: 552 (1875)) å passagerarbåt: hytt avsedd för en familj l. överhuvud flere personer. —
-HÄNSYN~20 l. ~02. hänsyn till familjen l. till familjeförhållanden. Troligt är, att .. familjehänsyn, ej böjelse bestämt (giftermåls-)förbindelsen. Wirsén i PT 1896, nr 242 A, s. 3.
-HÄRBÄRGE~020. härbärge avsett att bereda (tillfällig) bostad åt husvilla o. förkomna familjer. SvD 1898, nr 40, s. 2.
-HÄRD. om den husliga härden. Genberg V. skr. 1: 34 (1863). Baldo fick tillåtelse att sitta med vid familjehärden så ofta han hade lust den korta tiden innan bröllopet. Hallström De fyra el. 205 (1906).
-HÖGTID~20 l. ~02. högtid som firas gemensamt av en familjs medlemmar; äv.: familjefest. Äfven här i landet (dvs. i England) äro jul och påsk familjehögtider. E. G. Geijer (1810) i MoB 7: 148. Vi (fira) i dag på sätt och vis .. en liten familjehögtid. Marie har i dag så godt som blifvit förlofvad. Blanche Posit. 42 (1843).
-HÖVDING. med avs. på ä. (l. mera primitiva) förh., om anföraren l. ledaren l. huvudmannen för en familj l. släkt. Bolin Statsl. 2: 49 (1871). H. Schück i Sv. folk. hist. I. 1: 41 (1914). 1 Krön. 29: 6 (Bib. 1917; Bib. 1541: Förstanar för fädhernar).
-INSEGEL. (†) familjesigill. Hwar (på riddarhuset representerad svensk adels-)Familie skall låthe göra sigh ett Familie Jnsigell medh blotte Wapnedt, vthann Nampn. RARP 1: 6 (1626).
-INTERIÖR. (familj- AB 1890, nr 22, s. 3. Quennerstedt I Torneå o. Umeå 2: 345 (1903)) interiör ur familjelivet. —
-INTRESSE. (familj- Thomander 2: 124 (1831), C. T. Odhner i VittAH 27: 173 (1873, 1876)) intresse som har den egna familjen o. dess förhållanden till föremål. Celsius G. I 2: 363 (1753: Famille-). EkonS 1: 52 (1891).
-JOURNAL, se A.
-JUVEL. (familj- Agrell Maroco 2: 58 (1796, 1807)) juvel som gått i arv inom familjen. —
(4) -KARAKTÄR. zool. o. bot. utmärkande egenskap (l. sammanfattning av utmärkande egenskaper) varigm en djur- l. växtfamilj skiljer sig från andra inom närmast högre grupp i systemet. Thorell Zool. 2: 24 (1861). Förekomsten eller saknaden af fröhvita utgör (hos växterna) ofta en familjekaraktär. 2 NF 9: 54 (1908).
-KARET. (ngn gg skämts. vard.) om stort gammalmodigt åkdon på fyra hjul med plats för en hel familj. Sparre Standaret 251 (1847). Engelke En småstad 104 (1906).
-KLENOD. klenod som gått i arv inom familjen. H. Lilljebjörn Hågk. 1: 11 (1865).
-KONKURS. (vard.) om det förhållandet att en (yngre) familjemedlem som ej längre kan hålla uppe sina affärer nödgas att för föräldrar l. anförvanter klarlägga sin ställning o. får affärerna uppgjorda med deras tillhjälp. Ullman Wolle 122 (1917).
-KONTERFEJ. (numera bl. med skämtsam o. ngt ålderdomlig anstrykning) familjeporträtt. V. Trolle (1770) hos Trolle-Bonde Hesselby 125 (: familie). Estlander KonstH 400 (1867).
-KRETS. (familj- SKN 1842, s. 142. Laurén Minnen 41 (1877) m. fl.) familj betraktad ss. en (mer l. mindre) inom sig sluten enhet. Rademine Knigge 2: 24 (1804). När vintern kom med snö och hårdt väder, då slöt den lilla familjekretsen sig fastare tillhopa. Benedictsson Fru M. 232 (1887).
-KÄNSLA. känsla för familjen o. av samhörighet med dess medlemmar. Rademine Knigge 2: 24 (1804). Den gamla (kulturen) hade .. i familjekänsla och fosterlandskärlek en utomordentligt intensiv och hållfast princip för innerligt samlif. Norström Den nyaste män. 43 (1906).
-KÄRLEK. kärlek till familjen, till ens närmaste anhöriga. Hasselroth Campe Theophron 29 (1794: famille-).
-LAG, r. l. m. lag (l. grundsats av samma kraft som en lag) rörande förhållandet mellan medlemmarna av en familj l. deras förhållande till utom familjen stående. Frey 1849, s. 17. Hagman Sv:s grundlag. 510 (1902).
-LIKHET. (familj- Grubbe, Lysander Äfv. 126 (1872)) om likhet mellan två l. flera personer hörande till samma familj (l. släkt); äv. bildl. Det gifves i andeligt, likasom i physiskt hänseende, omisskänneliga familjlikheter. Så kan man .. säga, att Leopold hörde till samma hufvudklass af skalder, som Virgilius och Horatius .., Racine, Boileau (m. fl.). Grubbe i SAH 14: 56 (1830).
-LIV. (familj- Bremer Pres. 446 (1834), Wisén Tal 5 (1881) m. fl.) om livet sådant det gestaltar sig i förhållandet mellan medlemmarna av en familj; liv i skötet av ens familj. Leva ett lyckligt familjeliv. Geijer I. 5: 199 (1819). (skämts. vard.) i uttr. idka familjeliv (i motsats till uteliv). Han hade nu idkat familjelif så länge, att en liten rekreation var naturnödvändig. Nordensvan Penseldrag 36 (1883).
-LYCKA. huslig lycka (i familjens sköte). Wikforss (1804; under familienglück).
-LÄSNING. läsning i familjekretsen; litteratur(alster) avsedd (-sett) o. passande för familjekretsen. NSvTidskr. 1880, s. 66. Walter Scotts historiska romaner hörde till familjeläsningen i hans hem. Wieselgren Wieselgren 305 (1900).
-MAKT. makt som äges av l. finnes samlad hos en familj; äv. konkret(are) närmande sig bet.: mäktig familj. (Rudolf sökte) upprätta en stark habsburgsk familjemakt. Boëthius Hist. läsn. 2: 349 (1898). 2 NF 13: 1065 (1910).
-MEDLEM~20 l. ~02. Olivecrona Lagb. gift. 11 (1851).
-MIDDAG.
1) (föga br.) vardagsmiddag i (finare) hem; i familjekretsen intagen (enklare) middag. Tersmeden Mem. 3: 98 (1741: famille-).
2) middag för den närmaste släkten (jämte intimare vänner o. d.); jfr -TAFFEL. Hagdahl Kok. 54 (1879). H. M. Konungen har, med anledning af att Prins Bernadotte i dag fyller 43 år, till familjemiddag inbjudit den Kungl. familjens samtliga medlemmar. PT 1902, nr 266 A, s. 2.
-MODER, vard. äv. -MOR. (mindre br.) husmoder. SvLittFT 1837, sp. 507. Hedin Rev. qv. 170, 201 (1879). Söderhjelm Levertin 1: 24 (1914).
-MYNT. num. i förb. romerskt familjemynt, mynt präglat före kejsartiden. Norrmann Eschenburg 1: 89 (1817). 2 NF 19: 51 (1913).
-MÅLNING. (familj- Malmgren)
1) familjeporträtt l. familjebild. JournSvL 1797, s. 173 (: famille-). Gamla halfmultnade Familjemålningar och portraiter. G. Adlersparre i LBÄ 29—31: 41 (1799).
2) skönlitterärt värk (skådespel, roman osv.) som hämtar sitt ämne från familjelivet l. skildrar scener ur detta. Naturens dotter. En familj-målning i tre acter af August Lafontaine. Malmgren (1800; boktitel). Kan ej. Familjemålning i två akter. Runeberg 6 (1862; titelblad). 2 NF 16: 396 (1911; om J. Lies romaner Kommandörens dötreo. Et samliv).
(4) -MÄRKE. (†) familjekaraktär. Wikström ÅrsbVetA 1831, s. 145.
-NAMN. (familj- BotN 1868, s. 86, 87)
1) till 2 o. 3.
a) (ärvt l. ärvtligt) namn vilket betecknar en person ss. tillhörande en viss familj l. släkt, släktnamn, efternamn, tillnamn; motsatt DOP-, FÖR-NAMN. Dalin Hist. 1: 344 (1747: Familie-). Om svenska familjenamn. E. H. Tegnér i NordT 1882, s. 1 (rubrik). En stor mängd af de gamla romerska familjenamnen (äro) ursprungligen intet annat .. än .. öknamn, hämtade från något .. lekamligt eller andligt lyte hos den namngifne. Janzon Horatius 3 (1899). Noreen VS 5: 405 (1909).
b) (mindre br.) om inom en familj l. släkt vanligt förnamn. Namnet Brigitta .. var, sedan 1626, familjenamn i denna gamla stockholms-slägt. Lysander Almqvist 258 (1878).
2) till 4: namn på djur- l. växtfamilj. BotN 1868, s. 86, 87. Därs. 1906, s. 252.
-NOTIS. notis om familjetilldragelse (förlovning, vigsel, dödsfall osv.). Familjenotiser (stående rubrik i tidningar). GHT 1895, nr 210, s. 3.
-PAPPA. (skämts., vard.) familjefader. Michaelson Ungk. 45 (1892).
-PAPPER. (familj- (det vanliga i bet. 2) GHT, Medd. fr. Sandbergs bokh.)
1) (i sht vard.) till 2 (o. 3): familjedokument, -handling. Almqvist Amor. 148 (1839). E. C. Tegnér i VittAH XXXII. 1: 40 (1894).
2) till 4: omslagspapper kring växtfamilj i herbarium. GHT 1893, nr 126 A, s. 3. Medd. fr. Sandbergs bokh. 1907, s. 2. —
-PARAPLY. (skämts., vard.) om stort paraply av ålderdomlig form (som kan skydda en hel familj); jfr -TAK. Jolin Jolin 125 (1913).
-PASTORAT. (förr) släktpastorat, arvspastorat. Wilskman Eccl. 1: 222 (1760: Familie-).
-PENSION.
1) (föga br.) pensionat särsk. avsett för mottagande av familjer; pension i familj. Levertin 23: 73 (1883).
2) pension som av Sv:s privatanställdas pensionskassa utbetales till aktiv medlems efterlevande hustru o. minderåriga barn. Stadg. f. Sv:s privatanställdas pensionskassa 11 (1917). 2 NF 27: 1273 (1918).
-POLITIK. politik som bestämmes av regentens dynastiska intressen (o. icke av landets). Enklaverna (i Tyskl.) äro qvarlefvor från familjepolitikens dagar, då landen gingo i arf och köp såsom privatbesittningar, och staten icke var folkets stat utan furstens. NF 4: 567 (1881).
-PORTRÄTT. porträtt av familjemedlem l. av person hörande till släkten; släktporträtt. Stridsberg Landpr. 1 (1795: familie-). Blanche Tafl. 3: 158 (1857).
-ROCK. (vard. i konstnärskretsar) bonjour (det plagg man använder, då man ”går i familj”). Nordensvan Figge 34, 37 (1885).
-ROMAN. (familj- Bagge Wendt 262 (1835), Eichhorn Stud. 1: 123 (1869) m. fl.) roman som skildrar familjelivet (särsk. inom borgerliga kretsar); borgerlig roman. När boken (Familjen H.av Fredrika Bremer) var färdig, hade vår vitterhets första familjeroman sett dagen. Nyblom i 3 SAH 16: 167 (1901).
-ROVA. (skämts., vard.) om (stort) fickur som gått i arv inom familjen. Nordensvan Sv. k. 218 (1892).
-RÅD. (i vissa länder lagstadgad) församling av en familjs medlemmar till rådslag om familjeangelägenheter; dels abstrakt(are), dels konkret. I ett familjeråd beslöts att ... Familjerådet har beslutat att ... G. F. Gyllenborg Vitt. 3: 281 (1773, 1797). Äfven i Sveriges civilrätt förekomma ansatser till familjeråd i fråga om utöfvandet af giftomannarätt och förmynderskap. 2 NF (1907).
-RÄTT. (familj- Strinnholm Hist. 3: 638 (1848), Reuterdahl SvKyrkH II. 2: 278 (1850)) jur. benämning på den del av civilrätten som reglerar familjens (äv. vad som fordom räknats ss. familjens) rättsförhållanden. Boström 2: 116 (1838). Till familjerätten brukar man .. också hänföra reglerna om familjeförhållandenas, framför allt äktenskapets, verkningar med afseende på familjemedlemmarnas förmögenhetsvillkor, samt .. läran om förmynderskapet. Björling Civilr. 214 (1908).
-RÄTTIGHET~200 l. ~102. rättighet som tillkommer ngn ss. medlem av en familj. SFS 1864, nr 11, s. 85. Westermarck Äkt. 511 (1893).
-RÄTTSLIG. (familj- Wisén i 3 SAH 4: 198 (1889)) som sammanhänger med l. grundar sig på (osv.) familjerätten. 2 NF 17: 1381 (1912).
-SAMHÄLLE~020. (familj- Atterbom PhilosH 334 (1835)) om det samhälle en familj utgör; samhälle som bildas av en familj. Eldsländarena .. lefva .. i små familjesamhällen. Westermarck Äkt. 51 (1893). EkonS 2: 304 (1897).
-SCEN. (familj- Böttiger 6: 227 (1836)) scen l. uppträde inom en familj l. ur familjelivet; huslig scen. Rörande familjescener. Backman Dickens Pickw. 2: 21 (1871).
-SIGILL. jfr -INSEGEL, -SIGNET. Roos Helgsm. 1: 39 (1896).
-SIGNET. (†) familjesigill. Ty wille hwar och een (som på riddarhuset representerar en adelsfamilj) på familiens wägnar skaffa sigh ett familie Signet, att försigla acter och besluth medh. RARP 4: 301 (1650).
-SILVER. om husgerådssaker l. smycken o. d. av silver som gått i arv inom familjen. Dahlgren Lyran 174 (1913).
-SJUKA. (numera bl. vard., föga br.) familjesjukdom. Weste (1807). Dalin (1850).
-SJUKDOM~20, äv. ~02. sjukdom som är vanlig inom en familj l. släkt l. som går i arv inom densamma. Leopold 1: 256 (1808, 1814). 2 NF 18: 1460 (1913).
-SKANDAL. (familj- Börjesson Statshvälfn. 57 (1866)) skandal inom en familj. —
-SKÅP. (familj-) (skämts., vard., numera föga br.) om (gammalmodig) stor täckvagn. Carlén Repr. 275 (1839).
-SLAVINNA. (vard.) skämtsamt ironisk benämning på piga l. (hus)jungfru. SD(L) 1904, nr 46, s. 6. VL 1908, nr 145, s. 5.
-SORG. sorg föranledd av förhållande(n) inom familjen, huslig sorg. Drabbas av familjesorger. Nordforss (1805).
(2 f slutet) -STAMBOK~02 l. ~20. Familjestamböcker hafva .. börjat uppläggas i Malmöhus län .., och det är meningen att i dessa familjestamböcker införa alla stamtjurar, som lämnat minst 10 afkomlingar. LAHT 1909, s. 314.
-STAMBOKS-FÖRING—10~20. LAHT 1898, s. 8.
-STATUT. hist. av regent utfärdad förordning (i motsats till på konstitutionell väg stiftad lag) rörande tronföljden inom hans familj o. d. Svedelius Statsk. 3: 74 (1869). Det betydelsefulla familjestatut, som kallas den österrikiska pragmatiska sanktionen. R. Nordin i PedT 1897, s. 318.
-STYCKE. (familj- Dalin)
1) (numera mindre br.) = -TAVLA 1. Böttiger Drottningh. 128 (efter handl. fr. 1719). Det kära familjestycket, som visar söta mors och alla de tre söta barnens silhouetter. C. C. Gjörwell (1792) i MoB 2: 49. Dalin (1850).
2) borgerligt drama. Snellman Tyskl. 374 (1842). Wrangel Dikten 248 (1912).
-STÄLLNING. (i fackspr.) ställning (ss. familjefader, hustru osv.) inom familjen. Vid uppgift om familjeställningen må lämpliga förkortningar användas, såsom h. = hustru. SFS 1894, nr 62, s. 19. 2 NF 15: 471 (1911).
-SÄGEN. (familj- Wisén i 3 SAH 4: 117 (1889)) inom en familj fortplantad sägen (rörande familjen i fråga). —
-SÄNG. (i sht förr) stor säng med plats för en hel familj. Beckman Påfv. 135 (1880). jfr: Under det att familjesängarna nu allmänt upphört att existera i södra Sverige, finnas de dock ofta kvar i norra, där alla de manliga tjänarna eller de kvinnliga få ligga tillsammans. Norlind Sv. allmogens lif 193 (1912).
-TAFFEL. (familj-) Familjtaffel .. Taffel vid hof, då alla personerne af regentens familj spisa tillsammans. Dalin (1850).
-TAK. (familj- Bremer (jämte familje-)) (skämts., vard.) = -PARAPLY. Bremer Hem. 1: 168 (1839). Äfven fina herrar och damer begagnade (på 1830-talet) ofta stora paraplyer, s. k. familjetak, röda, ljusblå eller storrutiga, af groft bomullstyg. Lundin Stockh. minn. 1: 95 (1904).
-TAVLA. (familj- Bremer)
1) tavla (målning) som framställer två l. flera medlemmar av en familj; jfr -BILD. Böttiger Drottningh. 127 (efter handl. fr. 1719). Den största af Bredas porträttkompositioner, familjetaflan af landshöfdingen grefve Nils Gyldenstolpe och hans fru Aurora Charlotta De Geer samt två deras barn. Sander i 3 SAH 10: 144 (1895).
2) scen ur familjelivet. Bremer Grann. 2: 157 (1837). Genberg V. skr. 1: 80 (1869).
-TILLDRAGELSE~0200. En glädjande familjetilldragelse (ofta om ett barns födelse). NF 1: 269 (1875).
-TRADITION. (familj- Nilsson Ur. I. 4: 43 (1843), Wisén i 3 SAH 4: 116 (1889)) inom en familj fortplantad berättelse l. sägen o. d. rörande samma familj; bruk l. sedvänja o. d. som utbildat sig o. lever kvar inom en familj. NF 10: 838 (1886). Brytande med familjetraditionerna, såväl hans förfäder som bröder hade nemligen alla varit krigare, valde Willebrand läkarekallet. ASScF XIX. 17: 4 (1893).
-TRAGEDI. (mer l. mindre) tragisk konflikt inom en familj; äv. om skådespel som har en dylik till ämne. L. Stavenow i SvH 8: 53 (1904; om misshälligheterna mellan G. III o. hans moder). Das friedensfest .. (av G. Hauptmann) är en familjetragedi (befryndad med Ibsens ”Gengangere” och Strindbergs ”Fadren”). 2 NF 11: 100 (1909).
-TVIST. (familj- Agrell Maroco 2: 423 (1807), Strinnholm Hist. 1: 303 (1834)) tvist mellan medlemmar av samma familj. Rademine Knigge 1: 45 (1804). Odhner i 3 SAH 9: 149 (1894).
-TYCKE. (familj- Gosselman, Dalin (1850)) likhet sådan den brukar förekomma hos medlemmar av samma familj, släkttycke. Thomander 2: 573 (1835). i utvidgad anv. Man ser att nya verldens krogar hafva något familjtycke med gamla verldens. Gosselman Sjöm. 1: 168 (1839).
-UMGÄNGE~020. Under det stilla familjeumgänget flammar nu (i Knorrings Cousinerna) Axels och Amalias barndomskärlek upp på nytt. Sylwan Sv. lit. 115 (1903). särsk. i fråga om ogift, ensamstående persons umgänge i familj l. familjer. Jag har ju sagt dig att jag intet familjeumgänge har. Tavaststjerna Inföd. 27 (1887).
-UNDERSTÖD~102. Kungl. Maj:ts nådiga förordning .. om understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd). SFS 1912, s. 186.
-UPPFOSTRAN~020. (familj- C. Ekendahl i TLär. 1846—47, s. 263) uppfostran i hemmet. Snellman Stat. 61 (1842). Ungdomen .. förberedes (bättre) för sina lifsuppgifter genom familjeuppfostran och skolgång än genom internatsuppfostran. 2 NF 12: 774 (1909).
-VAGN. (familj- Wallmark Resa 3 (1819), Bremer) stor vagn avsedd att rymma en hel familj; jfr -KARET, -SKÅP. Ågerups arkiv Bouppteckn. 1743 (: familie-). Ma chère mère (kom) med Bruno i hennes stora familjvagn. Bremer Grann. 2: 167 (1837). Till promenad afsedda familjevagnar. Wrangel Handb. f. hästv. 392 (1885). Anm. Dalin (1850) uppgiver att ordet brukas ”numera endast någon gång skämtvis”.
(3) -VAPEN. heraldiskt vapen som tillhör en ätt l. släkt, släktvapen. Gamla Familje-Vapn. Uggla Herald. 14 (1746). Böttiger 6: 127 (c. 1875).
-VIS, adv. (familj- Nilsson Fauna II. 2. 2: 154 (1834)) i avdelningar l. grupper osv. omfattande en familj. Detta folks medlemmar lefva familjevis i den mest otillgängliga urskogen. 2 NF 19: 590 (1913).
-ÖVERHUVUD~1020. jfr -HUVUD. EkonS 1: 216 (1891). 2 NF 9: 1045 (1908).
Spoiler title
Spoiler content