SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1935  
KALUMNIÖS, adj.
Ordformer
(calumnieus 16691682)
Etymologi
[efter fr. calomnieux, liksom eng. calumnious av lat. calumniosus, bildat till calumnia (se KALUMNI)]
(†)
1) om person: som plägar l. är benägen att göra falska o. äreröriga beskyllningar l. att förtala l. häckla. 3Saml. 7: 37 (1669).
2) om tal, yttrande o. d.: som har karaktären av falsk o. ärerörig beskyllning l. av förtal l. häcklande. RARP 14: 156 (1682).
Spoiler title