SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1893  
ACCEPT aksäp4t (acce´pt Weste), n. i bet. 1, r. i bet. 2 (m. Weste, för båda bet.); best. -et l. -en; pl. -er, l. (ss. n. äfv.) =.
Etymologi
[af t. accept, lat. acceptum, p. pf. n. af accipere]
eg. erkändt, godkännande.
1) handel. på växel l. räkning tecknadt godkännande l. förbindelse att inlösa l. betala densamma. PT 1758, nr 21, s. 4. Banken står i accept för .. lån. Odhner G. III:s hist. 1: 445 (cit. fr. 1776). Invisningar, vexlar eller förskrifningar, .. försedde med behöriga accepter, .. disconterades. Skogman 1: 74 (1845). — jfr BLANKO-, VÄXEL-ACCEPT.
2) handel. med godkännande påtecknad växel l. räkning. Smedman (1874). Odhner G. III:s hist. 1: 443 (1885).
Ssgr (mest till 1): ACCEPT-AFFÄR(ER)(ER)03~02, -BOK~2, -KREDIT~02 (crédit en blanc) Jungberg (1873).
-PROVISION~002. Jungberg (1873). NF (1875).
-TID~2. Jungberg (1873).
-VÄGRAN~20. Björkman (1889).
Spoiler title
Spoiler content