ACCEPTERA ak1säpte4ra l. -e3ra2, l. -sept- (accepte´ra Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, ACCEPTATION -atʃω4n l. -aʃ-.
Etymologi
[af t. acceptieren, fr. accepter, lat. acceptare]
1) i allm. mottaga, antaga, godkänna, gå in på, låta sig nöja med (ngt). Hwilket förslagh the Polniske Legaterne .. accepterade. RARP 6: 137(1657). Swedberg Schibb. 246(1716). Någon .. (ministerkandidat), som konungen var hågad att acceptera. De Geer Minnen 1: 151(1892). Kungen accepterade, att A. skulle blifva justitiestatsminister. Därs. 2: 184. Jag (ville) acceptera .. situationen. Därs. 2: 267.
2) handel. förbinda sig att betala (en växel). At han ingen vexell skulle acceptera, för än han finge vijdere beskedh. Gustaf II Adolf i Oxenst. brefv. 1: 382(1628). Wäxel-Rätt 1671, s. A 3 b.Sahlstedt(1769). Erkänner trassaten .. krafvets riktighet, skrifver han på vexeln, tvärs öfver texten, sitt godkännande, hvilket kallas att acceptera (antaga, godkänna) vexeln. Rosenberg 251 (1878).
