SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
AFLOPP a3v~lop2 (a`flopp Weste), n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[sannol. nysv. bildning, innehållande AF o. sbst. LOPP, fsv. lop; jfr UTLOPP, fsv. utlop; jfr äfv. holl. afloop, d. afløb, t. ablauf]
eg. brukadt ss. abstr. vbalsbst. till AFLÖPA, v.1
1) [jfr t. der ablauf der rennpferde] motsv. AFLÖPA I 1 c: ridk. start. Starten (afloppet) i Amerika är ”flygande” — d. v. s. hästen trafvar i full fart redan när han passerar afloppspålen. C. G. Wrangel Handb. 1260 (1887).
2) motsv. AFLÖPA I 5: om flytande l. gasformigt ämne (i sht vatten).
a) bortrinnande l. utströmmande; tillfälle l. möjlighet att rinna bort l. strömma ut. jfr AFFALL 4.
α) (†) ss. abstr. vbalsbst. Fasciculus (1677, under decursio, decursus). Vattnet afledes på den sida, som aflopp bäst kan ske. Linné Sk. 52 (1751).
β) tillfälle l. möjlighet att rinna bort l. strömma ut. Rännstenar böra läggas så, att vattnet har tillräckligt aflopp. Broen skulle förbättras, .. på det strömen så mycket friare .. (måtte) kunna hafwa aflop. Ber. om fältt. 1704, s. B 1 a. (Det dike), som vattnet aflopp ger. J. G. Oxenstierna 2: 164 (1796, 1806). En .. retort, som .. lemnar aflopp för .. flytande och gasformiga ämnen. G. H. Lassen i Tekn. tidn. 1871, s. 22. Hallin Hels. 1: 69 (1885). Genom Rönneån har (Ring-)sjön aflopp till Kattegatt. NF 13: 1206 (1889). jfr: Då .. (åt) värmen icke lemnades fritt aflopp. Stålhane 207 (1887). — bildl. Söka aflopp för oroande tankar. Lysander Faust 25 (1875).
γ) [jfr holl. de afloop van het water, t. der (an- und) ablauf des meeres] (†) motsv. AFLÖPA I 5 a γ; om hafvets periodiska sjunkande: ebb. Hafzens aff- och tillop. Muræus 4: 90 (1648). När (Aristoteles) .. intet kunde utgrunda .., huru hafwet hafwer sit af- och tillopp, eller Ebb och Flod, störte han sig i watnet. Spegel Pass. 186 (c. 1680).
b) [jfr d. afløb] konkretare: ställe, där vätska afrinner l. ånga utströmmar; öppning l. ränna, hvarigenom flytande ämne (ss. öfverflödigt vatten l. orenlighet o. d.) kan afrinna l. ånga utströmma; jfr AFLÖPA I 5. Källan haar ett lijtet aflopp. Hiärne Anl. 17 (1702). Å båda sidor (om väg) skola diken giöras, .. så ock aflop ther utur. BB 25: 6 (Lag 1734). Egout .. et aflopp. Möller (1745). (Grundstenen till dopfunten) har en rund och föga djup urhålkning med aflopp för uttömning af dopvatten. Brunius Gotl. k. 2: 195 (1865). Aflopp, landtbr., kunna vara af två slag, naturliga och konstgjorda. NF (1875). I Sverige har man bibehållit den för vanliga aflopp under vägar etc. gamla benämningen afloppstrumma. Fröman i NF 8: 865 (1884). — om vattendrag, som afleder en sjös vatten: utflöde. Rydberg Rom. d. 77 (1882). (Floden) Lusise är tillflöde till och icke ett aflopp från sjön (Tanganjika). NF 9: 1509 (1885).
Jfr BOTTEN-, BRÄDD-, LÄNS-, NÖD-AFLOPP m. fl.
3) motsv. AFLÖPA I 7: om en händelses förlopp l. utgång.
a) [jfr t. der ablauf des krieges] (†) motsv. AFLÖPA I 7 a: förlopp. Sakernes aflopp och tillståndh. RARP 4: 89 (1647). (Dictys Cretensis har) skrifwit (dvs. beskrifvit) .. hela detta Krijgetz aflopp. Rudbeck Atl. 3: 310 (1698).
b) (numera föga br.) motsv. AFLÖPA I 7 b: utgång. Drottningen var .. missnögd med sina förrädeliga stämplingars olyckeliga aflopp. J. G. Hallman Vitt. 7 (c. 1756). En .. Bönedag .. var utsedd til allmänna böner om samma fientelighets (dvs. det år 1675 utbrutna krigets) lyckliga aflopp. Bælter Cerem. 291 (1762). En saks aflopp eller aflöpande, der Ausgang einer Sache, l'issue d'une affaire. Öhrlander o. Leffler 7 (1852).
4) [jfr t. ablauf] (†) byggn. utböjning af en linje l. yta vid dess öfversta ände. Escape .. af- och anlopp på en pelare. Möller (1745).
Ssgr (i allm. till 2): AFLOPPS-BORD30~ l. 31~2. tekn. Ett s. k. afloppsbord, på hvilket (i schweiziska säterhyddor) osten får stå, under det att vasslan får afrinna. Grotenfelt 208 (1881, 1886).
-BRUNN~2. Schulthess (1885). Regnvattensrören skola mynna ofvan en öppen ränna, eller öfver en liten afloppsbrunn (gully). Palmberg Hels. 212 (1889).
-DIKE~20. BB 4: 2 (Lag 1734). Afloppsdike l. Floddike, landtbr., kallar man de större öppna diken, hvilka skola upptaga och afföra allt det vatten, som på ett odladt fält samlas från lagg-, aflednings- och afskärningsdiken. J. Arrhenius i NF 1: 208 (1875).
-FÅR, f. (†) = -FÅRA. Risingh Landb. 26 (1671).
-FÅRA~20. Arrhenius Jordbr. 2: 94 (1862).
-GRAF~2. [jfr t. ablaufsgraben] Lundeqvist 163 (1855). Läseb. f. folksk. 820 (1892).
-GROP~2. Björkman (1889).
-GRÄND. (†) Förordn. 6 Juli 1725, s. B 3 b. —
-GÅNG~2. anat. Berzelius Kemi 6: 208 (1830).
-HVALF~2. byggn. Afloppshvalf för mötande bäckar (vid Göta kanal). Ill. Sv. 1: 402 (1866, 1882).
-HÅL~2. (Vid s. k. bokning gm bleck) sättes för afloppshålet (das Austrageloch) .. et bleck med fina hål .., så at intet grofvare Bokmjöl, än man behagar, kan med vattnet utkomma. Rinman 1: 282 (1788). Afloppshålen i bottnen (på blomsterkrukor). Lindgren Trädg. 1: 29 (1872). I besättningsrum .. böra spygatterna eller afloppshålen .. vara så .. placerade, att ingen vattensamling i rummet må kunna uppstå. SFS 1874, nr 41, s. 112. —
-KANAL~02. Afloppskanaler för luften. Almroth Tekn. 91 (1838). Grafvarna omkring de täckdikade fälten, äfvensom afloppskanalerna för vattnet från dessa och från täckdikena. Arrhenius Jordbr. 1: 80 (1862). Cloaca maxima, den stora afloppskanalen. Lundin Bort. Alp. 155 (1883). anat.: Berzelius Kemi 6: 191 (1830). bildl.: Stockholms Posten blef hädanefter .. en afloppskanal för artiklar om .. ”andefebern”. Lagus Kellgren 192 (1884).
-KRAN~2. Afloppskranen .. för aftappning af .. qvicksilfver. Fock Fys. 439 (1861). Frykholm 141 (1881, 1890).
-LEDNING~20. Schulthess (1885). Hvarje gårdsegare är skyldig att anlägga afloppsledning från sitt hus till gatukloak. Palmberg Hels. 5 (1889). Törnebladh i NF 15: 1404 (1891).
-LUCKA~20. Skeppare .. må ej i Slussbetjeningens frånvaro .. öppna sluss eller .. stämportar, bottenluckor, afloppsluckor m. m. SFS 1846, nr 9, s. 11. Kindblad (1867).
-LÖS~2. De afloppslösa sjöarne. Nathorst Jord. hist. 982 (1894). Sv. Hedin i SD (L) 1894, nr 205, s. 5. —
-PUNKT~2. Man sticker med ett jernspett flera hål i sanden, för att bilda afloppspunkter för luften. Almroth enl. Kindblad (1867). Sjöns yta sänker sig märkbart vid sjelfva afloppspunkten. Kindblad (1867).
(1) -PÅLE~20. ridk. se under AFLOPP 1.
-RÄNNA~20. [jfr d. afløbsrende, t. ablaufrinne] Triewald Förel. 2: 203 (1736). Afloppsrännor för regnvatten. Palmberg Hels. 98 (1889). bergv.: Rinman 1: 9 (1788).
-RÄNNIL~20. Lundeqvist 169 (1840). Björkman (1889).
-RÖR~2. [jfr t. ablaufsröhre] Möller (1790). Afloppsrör för bränvinsånga eller bränvin. SFS 1855, nr 44, s. 1. Afloppsrör .. från en varmvattenscistern ..(,) på smältugnar. Björkman (1889). jfr ÅNG-AFLOPPSRÖR.
-SLUSS~2. Ablaufschleusze .. afloppssluss. Wikforss (1804). Schulthess (1885).
-TRUMMA~20. Stål 1: 51 (1834). SFS 1868, nr 22, s. 8. Afloppstrumman för säden (i en sädestorkningsapparat). J. H. Fredholm i Tekn. tidn. 1871, s. 301. Kloak .. l. afloppstrumma kallas en under markens yta murad eller på annat sätt anlagd kanal, afsedd att afföra vatten eller flytande orenlighet. Fröman i NF 8: 865 (1884).
-VATTEN~20. Meurman (1846). Dellensjöarnas .. afloppsvatten går .. fram genom Kyrksjön. Ill. Sv. 2: 168 (1882, 1886).
-VENTIL~02. Björkman (1889).
~2. NF 14: 1277 (1890). Lundell (1893).
-ÅNGA~20. Afloppsångan från en .. ångmaskin. E. A. Wiman i Tekn. tidn. 1871, s. 131. Frykholm 131 (1881, 1890).
-ÖPPNING~20. Triewald Förel. 2: 204 (1736). Luckor framför luftens till- och afloppsöppningar. E. A. Wiman i Tekn. tidn. 1871, s. 133. Röding i NF 12: 1566 (1888).
Spoiler title