SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
AGERA aje4ra l. -e3ra2, äfv. ag- (age´ra Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr AKTION; jfr äfv. AGENT, AKTOR, AKTÖR.
Etymologi
[jfr d. agere; efter t. agieren, fr. agir, lat. agere]
— jfr RE-, SLUT-, UTAGERA.
I.
1) (numera föga br.) vara verksam, handla, uppträda, verka.
a) med personsubj. Weet inthet .. om wij skole agera som Jurister, eller som Medici. RARP V. 2: 76 (1655); jfr II. Hvar och en agerar för sitt intresse. Rosenstein 3: 317 (1788); jfr 3. Agera efter de maximer, som du skulle vilja vara allmänna lagar. Boëthius Sed. 41 (1807). Här får ryttarn .. agera med hela armen. Ehrengranat Ridsk. II. 1: 68 (1836). jfr: Agera med armarne, gesticulate. Björkman (1889); jfr II. — (†) uppträda o. verka med framgång; spela en (stor) roll (jfr II). Den som I verlden agera vill, honom tiänar hvarken alt at lijdha, eller alt at eftergifva. A. Oxenstierna Bref 1: 18 (1642).
b) med saksubj. Blodet agerar långt annorlunda, då det kommer i en annan kropp, än uti den .. (hvari det) förr var. Westerdahl 129 (1764; 2 uppl. 1768: verkar). LBÄ 36—38: 97 (1800). jfr: Man brukar vid kemiska undersökningar att bestämma mängden af agerande kroppar, antingen efter mål eller vigt. Berzelius Kemi 3: 271 (1818). jfr äfv.: Dånet .. af den högre upp agerande åskan. Gosselman Col. 1: 148 (1830).
c) [jfr fr. agir sur qch] inverka l. verka (på ngt). Duræus Naturh. 15 (1759). Agerar .. Statsmagten sjelf .. på ett yttre object. Biberg 1: 228 (c. 1820). Der måste i alla affinitets-phenomenerne ett enda grundämne förekomma, motsatt emot alla andra, agerande på dem. Ehrenheim Fys. 258 (1822). Agera .. verka, inverka på, såsom läkemedel. Almqvist (1842). kem. reagera. Oleum Vitrioli löser intet up Järn förr än det med .. Vatn blifvit utspädt, och des förinnan agerar det intet på Järnet. G. Brandt i VetAH 2: 56 (1741). — jfr AGENS.
2) [möjl. utveckladt ur 1 a] (numera föga br.) mil. företaga krigsrörelser, operera. (Horn) agerer .. medh arméen i Skåne. A. Oxenstierna Bref 4: 124 (1644). Huru så vähl till landhz som til Siös ageras bör. HSH 2: 122 (1657). Agera emoot Fienden. OSPT 1687, nr 10, s. 3. Nordberg 1: 106 (1740). Agera offensivt. SP 1779, s. 493. Den jordvall, bakom hvilken fiendens artilleri agerade. Lind af Hageby Minnen 310 (1860). Carlén Skugg. 2: 27 (1865). — jfr AKTION 3.
3) [jfr fr. agir] föra talan i en sak, utföra l. handlägga ett mål, en rättegång o. d.; jfr AKTION 4, AKTOR.
a) (†) tr.: andraga l. föredraga (ett ärende o. d.), föra talan i (en sak). (Professorerna) haffva .. uthi den saken .. affskickat Secretarium Academiæ sosom fulmectigh att den för Konungl. Majestett .. agera. Rudbeck Bref 1: 35 (1664); jfr β. — särsk. jur.
α) behandla l. handlägga (ett mål o. d.). Den twistige saak .., som .. j wår Hoffrätt vthj Åboo är worden agerat och affdömbd. RARP 3: 420 (1644). Siam 19 (1675). Vi hafva på qvällstunderna .. agerat ifrågavarande mål för ro skull. Runeberg E. skr. 1: 190 (1836?).
β) [jfr lat. causam agere] föra l. utföra (en rättegång o. d.), föra sin l. annans (sak) ss. anklagare l. anklagad, föra talan i (en sak) inför rätta. Agera en sak, drifva en sak för retta. Swedberg Schibb. 248 (1716). Sahlstedt (1773). Meurman (1846).
b) (numera mindre br.) intr. o. abs.: utföra en sak, föra talan. RARP 4: 360 (1650). Agera moot (h)var annan lika som i et foro (dvs. inför rätta). Rudbeck Bref 1: 40 (1666). Utom (de ordinarie hofrättsadvokaterna) .. finnes ännu åtskillige, som jämvähl hafva Tilstånd, at agera för den höga Kongl. Rätten. Henel 1735 6 (1736). Almqvist Am. Hilln. 1: 66 (1840). Agera .. föra en rättegång för en annan. Konv.-lex. (1856). jfr: När iag agerade i Reduction. Rudbeck Bref 1: 72 (1670).
II.
1) om scenisk framställning: spela; jfr AKTION 6, AKTÖR.
a) tr.
α) (numera föga br.) uppföra (ett skådespel o. d.). Upå denne tisdag gaf konungen sigh tid att se et commediæ löije, ageret af the Välsche. H. Bielke i RA 3: 284 (1594). Professor Eloquentiæ .. skall hålla Studiosos till .. (att) agera Comedier. Thyselius Handl. lärov. 1: 13 (1620). SP 1779, s. 26. Agera ett skådespel. Palmblad Fornk. 2: 237 (1844). Dahlgren Theatr. 2 (1866; på tal om ä. förh.).
β) (mindre br.) på skådebana framställa (en roll); framställa (en person i ett skådespel) l. rollen af (ngn), spela (ngn). Huru .. Gudh .. uthdeelar Personerne (dvs. rollerna) som Wij menniskior her uti werlden agera skole. Gustaf ii Adolf 92 (1620). To play any part, agera hvad person det hälst må vara. Serenius (1734). Kunna agera alla roler. Lindfors (1815). Äschines' gestalt och röst .. lämpade sig (bäst) till att agera tyrann. Palmblad Fornk. 2: 386 (1845).
b) abs. l. intr.: uppträda å skådebana o. d.; figurera. To Act a play, agera i en comedia. Serenius (1734). Agerande Personer. C. Gyllenborg Vitt. 128 (1737). Bligh 104 (1795). Piecer, i hvilka konungen agerat tillsammans med hofvets damer och kavaljerer. Estlander Konsth. 454 (1867). Skådespelarnes och öfriga agerandes placering. Josephson Teat.-reg. 62 (1892). — i bild. De la Gardies brullop, hwarest jag och ähr beden at agera medh in Scena. A. Oxenstierna Bref 4: 373 (1647). Nordberg 1: 376 (1740).
2) [utveckladt ur 1 a β] spela rollen af.
a) låtsa vara, föreställa. C. Gyllenborg Sprätth. 35 (1737). Margaretha, som agerade Heros person. Hagberg Shaksp. 2: 69 (1847). Snoilsky 2: 48 (1881).
b) vara i stället för, uppträda ss., föreställa. Trädgårdsgossen agerar betjent för tillfället. Bremer Grann. 1: 51 (1837).
c) uppföra sig ss.; vilja gälla för. Han vill agera Hoffmästare, præceptor. A. Oxenstierna Bref 1: 10 (1642). Man agerar nu Stats-Minister öfver inköpet af en tunna lax. Dalin Arg. 1: 37 (1733, 1754). Albany-boerne agera goda Chinesare (dvs. visa sig som samvetslösa köpmän). Kalm 3: 186 (1761). Han agerar buse. Tilas i HSH 16: 305 (1769). Agera spåman. SP 1779, s. 31. (Jag) agerar .. Narr. Weste Werther 48 (1783, 1796). A(gera) .. förnäm. Dens. (1807). Att en gubbe vill agera ung. Stiernstolpe Kärl. ordb. 65 (1821). Agera skolmästare. Fries Utfl. 2: 201 (1852). Agera .. förmögen. NF (1875).
3) [jfr ä. t. agieren; utvidgad o. oeg. anv. af 1 a β] (†) härma, gm härmning förlöjliga, drifva gäck med, göra narr af, begabba, gäcka, narra, på skämt förebrå. Att .. Studenter .. theras (dvs. sina) lärare och Förmän agera och begabba. Thyselius Handl. lärov. 1: 125 (1624). (De) som hwarannan bryy och agera willja. Rel. cur. 229 (1682). Swedberg Schibb. 248 (1716). Sahlstedt (1769). — abs. Thyselius Handl. lärov. 2: 30 (1613).
Spoiler title