SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ANBETRO an3~betrω2, v. -r, -dde, -tt, -dd.
Etymologi
[jfr d. anbetro, holl. aanbetrouwen; jfr äfv. AN, adv. II 4 f]
(numera knappast br.) anförtro l. (om)betro (ngn ngt). Vthrätta sine anbetrodde wärff. Schroderus Liv. 287 (1626). Thet honom anbetrodde barnegodz. Nehrman Inl. t. jur. civ. 308 (1729). — (†) med personobj.: betro. Lundius .., för (dvs. att vara) Vice-Lagman i Vpland anbetrodder åhr 1675. Peringskiöld M. Upl. 55 (1710).
Spoiler title
Spoiler content