SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
ANCIENNITET an1siän1ite4t, äfv. 1-, äfv. -sjän- l. -en- l. 0104. r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(anciennetet 2 RARP 3: 490 (1723), SFS 1867, nr 38, s. 21 m. fl. ancienneté Mil. förf. saml. 1: 36 (1845))
Etymologi
[jfr d. anciennetet, t. anciennetät, af fr. ancienneté, af ancien, gammal, af senlat. antianus, föregående. af lat. ante, förut]
ålder ss. innehafvare af tjänst l. ss. medlem af institution, kår, ämbetsverk osv.; tjänsteålder, (antal) tjänstear; åldersrum, åldersplats, åldersföreträde, åldersrätt. Ingen .. bör mista den anciennetet, rum och ställe, som han efter matriculen och gammal vana innehafver. 2 RARP 3: 490 (1723; om adelsmäns platser å riddarhuset). Öfversten Wallenstierna sade, at han hade ancienniteten. Därs. 4: 371 (1727). The .. räkna tour och anciennitet inom verken, ifrån then tid, the ther blifvit inskrefne. Upps. konsist. bet. 1769, s. 85. Tegnér 5: 489 (1825). Erhålla sinsemellan lika värdighet efter anciennitet. De Geer Minnen 2: 67 (1892). — i bild. Det rätta segrar väl slutligen, men det är förargligt. att det usla alltid har sin tur och anciennetet förut. Tegnér 5: 388 (1824).
Ssgr: ANCIENNITETS-FÖRTECKNING10103~, äfv. 1003~ l. 0103~020. = -RULLA. Sidenbladh 36 (1879).
-LAG~2. Höpken 2: 666 (1764).
-LISTA~20. Helsingf. dagbl. 1886. nr 247, s. 2. —
-MAXIM~02. Den jernhårda anciennitets-maximen utesluter skickligheten från allt slags beräkning vid befordringar. Læstadius Journ. 289 (1831).
-ORDNING~20. Konow (1887).
-PRINCIP~02. Tegnér 4: 361 (1828). Odhner G. III:s hist. 2: 372 (1896).
-REGEL~20. Almkvist i NF 7: 485 (1883).
-RULLA ~20. hist. förteckning på officerare, ämbetsmän osv. med uppgift om tjänsteålder till efterrättelse vid befordringar o. d. Svea Rikes Krigsmagts Anciennitéts- och Rang-Rulla för År 1793 (boktitel; 1813: Ancienneté och Rang-Rulla; 18351873: Anciennetets- Tour- och Rang-Rulla); jfr RANG-RULLA. Dalin (1850).
Spoiler title