ANTINOMISTISK an1tinomis4tisk l. -nå-, adj.; adv. -T.
adj. till ANTINOMISM o. ANTINOMIST. Neander Chr. relig. hist. I. 2: 265 (1829). En antinomistisk slapphet, som .. sätter det subjektiva andeliga tycket öfver den af Gud fastställda objektiva ordningen. Sundberg Farl. 16 (1873). (Johann Agricola) gaf .., genom sitt påstående att endast evangelium, men ej lagen är nödvändig till framkallande af bättring och tro, anledning till den s. k. antinomistiska striden. NF 1: 278 (1875). — jfr ANTINOMISK.
