SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1900  
ANTINOMIST an1tinomis4t l. -nå-, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. ä. eng. antinomist]
teol. anhängare af antinomismen. Tygellösa Antinomister. Neander Chr. relig. hist. I. 2: 269 (1829). Wirsén i PT 1898, nr 275, s. 3. — jfr ANTINOM.
Spoiler title
Spoiler content