publicerad: 1900
ANVRÅLA an3~vrå2la, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
(enst.) vråla mot l. till (ngn). När du i rim fördjupad vankar, / .. Skall ett anvrålande: Wer da? / Med skräck förskingra dina tankar. J. G. Oxenstierna 5: 460 (1773).
Spoiler title
Spoiler content