SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
APPROBERA ap1rωbe4ra, äfv. -ro- l. -rå-, äfv. e-3ra2 (approbe´ra Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, APPROBATION (se d. o.).
Ordformer
(adp- Ödmann Hågk. 52 (1801), SFS 1835, nr 77, s. 3)
Etymologi
[jfr t. approbieren, af lat. approbare, af ad, till, o. probare, godkänna, gilla (se PROBERA); jfr äfv. eng. approbate o. approve, fr. approuver]
förklara (ngt) för god(t) l. lämplig(t) l. tillfyllestgörande; godkänna, gilla; numera nästan bl. om ett mer l. mindre officiellt godkännande; stundom: bifalla. Risen inlemnades Lördags aftonen och adproberades af Claviger (dvs. den af skolgossarna som hade nyckeln till risskåpet i sitt förvar). Ödmann Hågk. 52 (1801). — särsk.
a) i fråga om af regent, representation l. annan myndighet meddeladt officiellt godkännande l. sanktionerande; numera (utom i α o. β) nästan bl. i fråga om förh. inom den katolska kyrkan. G. I:s reg. 6: 84 (1529). Och haffuer H. K. M. henne (dvs. denna handbok) .. nådelighen approberat och gilladt. P. Kenicius i Handb. 1614, Föret. 2 b. De .. approberade likarevigterne. Falkman 2: 124 (i handl. fr. 1733). Oelreich 922 (1755). Ad. prot. 1789, s. 777. Vår Herres Jesu Kristi Nya Testamente .. öfversatt af J. P. E. Benelius .. Approberadt af Hans Högvördighet, den apostoliske vikarien för Sverige. (1895; boktitel). — särsk.
α) i sht mil. med konkret sakobj.: godkänna; jfr ANTAGA II 4 c. För Konungens skepp i Ängeland förfärdigas och approberas alla Compasser i Deptfort. Corvin Styrm. 177 (1756). För att krutet skulle blifva approberadt. F. A. Spak i Artill.-tidskr. 1879, s. 325.
β) mil. med obj. som betecknar lefvande varelse: förklara (ngn) duglig till krigstjänst l. för militära ändamål; med godkännande antaga (ngn); jfr ANTAGA II 4 c. Vid mönstringarna approberas endast de beväringsynglingar, hvilka hafva en längd af minst 5 fot 5 tum. SFS 1849, nr 16, s. 5. Ingen som har bensår .. får till soldat approberas. Gynther Förf. 1: 340 (1851). Sedan en remont blifvit af regementschefen approberad. Tj.-regl. 1858, 1: 335. Enär .. rekryten .. icke kunnat såsom soldat .. approberas. Tj.-regl. 1889, Bil. s. 57.
b) (numera i sht hvard.) i fråga om ett bedömande af ngns kunskaper: godkänna; jfr ANTAGA II 4 c.
α) med sakobj. Att de examinerades ådagalagda kunskapsprof .. blifvit adproberade. SFS 1835, nr 77, s. 3.
β) med personobj. Thyselius Bidr. 41 (i handl. fr. 1637). Approbera de skickelige, improbera andra. Linné hos Hjelt Medicinalv. 1: 477 (i handl. fr. 1764). Behörigen approberade Theologiä Candidater. SFS 1825, s. 301. Att han deruti (dvs. i detta ämne) skall vara i student-examen approberad. Hamilton Militärunderv. 64 (1842). Herrn är approberad. Svahn Öfverligg. 161 (1885; yttradt af en professor till en tentand).
c) (†) i p. pf. ss. adj.: som gm erfarenheten visat sig vara god l. lämplig l. verksam osv., i sht om läkemedel, råd o. d.; bepröfvad, probat. Et godt och approberat Liktornsplåster. PT 1758, nr 17, s. 4. Mogna och approberade råd. SP 1779, s. 538.
d) (†) förklara (ngt) för moraliskt riktig(t) l. tillåtlig(t). När wij nu approbere och gille Gästabodz handel, så skeer icke thet absolute. Rothovius 1 Pred. A 4 a (1623).
Spoiler title