SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1901  
APRIORISK ap1riω4risk, äfv. a1p-, äfv. 4r-, adj.; adv. -T.
Etymologi
[af det äfv. i sv. (först i filosofiska skrifter) upptagna lat. uttr. a priori, på förhand, af förnuftsgrunder, af a, af, o. prior, komp., den förre (se PRIORITET)]
a) filos. på förhand gifven i l. klar för förnuftet, härledd ur förnuftet l. ur (blotta) förnuftsgrunder (o. ej ur erfarenhetsrön); motsatt APOSTERIORISK. Leopold 4: 60 (c. 1820). Allmän Inledning till Apriorisk, eller Rationel, Pligt-Lära. F. J. Cederschiöld (1821; boktitel). Aprioriskt gå till väga. Trana Psyk. 1: 9 (1843). Beviset är antingen 1) aprioriskt (demonstratio a priori), d. ä. Förnuftsbevis eller rationel Bevisning, som stödjer sig på en ren förnuftsgrund, eller 2) aposterioriskt. Afzelius Log. 73 (1847, 1864). Förnuftskunskaper (äfven kallade aprioriska, emedan kunskapen här utvecklas före, d. v. s. oberoende af erfarenheten). Borelius Log. 64 (1863, 1882). De matematiska begreppen .. äro (enl. Biberg) aprioriska eller .. innebo (ursprungligen) i det mänskliga förståndet. Nyblæus Forskn. III. 2: 69 (1888).
b) (mindre br.) ss. adv.: utan l. oberoende af förutgående undersökning; på förhand. I urin kan alltid (ammoniak) aprioriskt förutsättas. Berzelius Kemi 6: 420 (1830). Man är numera bland arbetarne ej så aprioriskt misstrogen mot .. försök till undanrödjande af sociala missbruk .. från de öfverordnades sida. G. af Geijerstam i Stockholm 3: 61 (1897). Anm. I denna anv. förekommer i sv. ofta, i sht i vetenskaplig framställning, det lat. uttr. a priori ap1riω3ri2 l. a1p- l. a1p-, äfv. 3r-, stundom 1040, äfv. a4 pri-.
Spoiler title
Spoiler content