SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1903  
ASTENI as1teni4, r.; best. -en, äfv. -n.
Etymologi
[jfr t. asthenie, fr. asthénie, eng. asthenia, astheny, af nylat. asthenia, af gr. ἀσϑένεια, kraftlöshet, svaghet, sjuklighet, till ἀσϑενής (se följ.); ordet torde eg. hafva kommit i bruk under inflytande af den i följ. artikel nämnde Browns sjukdomslära]
med. nedsatt kroppsstyrka o. lifsverksamhet, kraftlöshet, svaghet; motsatt STENI. Astheni kallas minskad styrka i lifvets yttrande, med rubbning i incitabiliteten Albom Consbruch 1: 7 (1813). Hartman Husläk. 86 (1828). NF (1876). — jfr NEURASTENI.
Spoiler title