SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
BASTARD basta4rd, sbst.1, om person m.||(ig.), om djur m.||(ig.) l. r., om sak r.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(bastard Swedberg Schibb. 252 (1716), Linné Västg. 12 (1747) osv. bâtard, batard Björnståhl Resa 1: 412 (1772), Gosselman Col. 2: 233 (1828, 1830), Odhner G. III 1: 520 (1885) m. fl.)
Etymologi
[jfr d. bastard, isl. bastarðr, mnt. bastert, holl. bastaard, mht. bastart, t. o. eng. bastard, af ffr. bastard (hvaraf fr. bâtard, it., span. o. port. bastardo, mlat. bastardus), sannol. af bast (mlat. bastum, it. basto), klöfsadel, o. den från germ. spr. lånade ändelsen -(h)ard (jfr de t. namnen Gebhard, Reinhard, Richard m. fl.), eg. ”klöfsadelsbarn”, en som är aflad på klöfsadeln, ej i äkta säng, syftande på det förh., att mulåsnedrifvarna plägade använda klöfsadeln till nattläger, ofta tillsammans med uppasserskorna i värdshusen, där de togo nattkvarter; jfr äfv. ä. fr. fils de bast samt fr. enfant de la balle, ”balbarn”, en som är aflad på en varubal, o. t. bankert, oäkta barn, af mht. banchart, ”bänkbarn”, en som är aflad på en bänk]
1) [jfr motsv. anv. i d., mnt., holl., t., eng. o. fr.] (i sht i historisk stil) oäkta barn (af förnäm man), naturlig son, barn på sidolinjen. De Personer, som bastarder, och af en oächta säng födde äro, dem kan ingen arfwedehl tillåten warda. Schmedeman Just. 229 (1636). Bastard, frillobarn. Swedberg Schibb. 252 (1716). Björnståhl Resa 1: 412 (1772). Er bror (dvs. halfbror), bastarden. Hagberg Shaksp. 2: 106 (1847). Var icke den förmente sonen af den Lithau, som röfvat Littowska namnet, bastard af en Littow? Topelius Vint. I. 1: 283 (1859, 1880). Bastarden af Orléans. NF (1876). Odhner G. III 1: 520 (1885). — i bild. Namn af Phoebi Son Poeten alltid bar, / fast vore han, med tillstånd sagdt, Batard. A. G. Silfverstolpe Skald. 224 (1801, 1814). (Målare) som förakta teckning äro konstens bastarder, klåpare och kladdar. Warburg Velasquez 8 (1899). Mimen, denna bastard, som antikens .. drama efterlämnat. Schück Världslitt. 1: 385 (1900). — (föga br.) närmande sig 2, om barn af hvars föräldrar den ene är af (mycket) lägre stånd än den andre. Medan fursten / På ärans fält sig nya lagrar skär, / Befolkas fursteborgen med bastarder. Runeberg 1: 283 (1841). NF (1876).
2) om afkomma af föräldrar tillhörande olika raser l. arter; korsningsprodukt.
a) [jfr motsv. anv. i t.] om barn till föräldrar af olika raser. Mulatten, eller batarden af den Hvite och Negrinnan. Gosselman Col. 2: 233 (1828, 1830). Den infödda rasen .. spelade (efter Alexander den stores tid) .. i Egyptens historiska och kulturella lif en underordnad roll i jämförelse med hellener, .. romare och hellenisk-egyptiska bastarder. Rydberg Varia 208 (1891).
b) om afkomma af olika slags väsen. Du (Sorgbarn) .. är ett helvetets afskum, en bastard af djäfvul och hexa. Rydberg Sing. 194 (1865, 1894). För slik bastard af afgrundsblod / Är ”Salomonis Nyckel” god. Dens. Faust 62 (1878; t. solche halbe höllenbrut).
c) [jfr motsv. anv. i holl. o. t.] om djur som är afkomma af två olika arter. Linné Västg. 12 (1747). Bastarder af Hund och Varg. Nilsson Fauna 1: 230 (1847). Bastarder af kanariefogel och hämpling, kanariefogel och steglitsa eller kanariefogel och grönsiska. AHB 48: 13 (1871, 1886). Äkta bin och bastarder. SDS 1897, nr 362, s. 2. — särsk. om kanariefågelsbastard; jfr Linné o. AHB ofvan samt BASTARD-HONA o. STEGLITS-BASTARD.
d) [jfr motsv. anv. i holl. o. t.] (mindre br.) om växt: hybrid art, hybrid. Hybrider, Bastarder eller Blandlingar upkomma lättare i vextriket än i djurriket. Agardh Bot. 2: 352 (1832); jfr c. H(ordeum) disticho-vulgare, en .. afart, som förmodas vara bastard af småkornet och gumriken. Lundequist Landtbr. 367 (1855). Mellanformer (”bastarder” eller ”hybrider”) kunna endast uppstå mellan med hvarandra beslägtade arter. Fries Växtr. 108 (1884).
3) bildl. anv. af 2, om ngt som betraktas som alster af l. i sig förenar egenskaperna af två olika ting l. tillstånd l. uppfattningar o. d.; mellanting. Åkern, ängen och skogen bära tråkiga spår af menskohanden, men hagen är en vildling, en bastard af skogen och ängen. Strindberg Blomst. 57 (1888). Partierna äro bastarder af friheten och tyranniet. Topelius Tänkeb. 143 (1890, 1895). (En skrift) hvilken .. som bastard af Voltairisk och Rousseauansk tanke har sitt intresse. O. Levertin i Nord. tidskr. 1899, s. 318. — jfr BASTARD-BRUK, -FÖNSTER m. fl.
4) [jfr motsv. anv. i mnt. o. ä. eng.] (†) ett slags tyg. N. journ. f. dam. 1855, s. 126.
5) [jfr motsv. anv. i holl., t., eng. o. fr.] (hufvudsakligen i fackspr.) ofta i ssgr, om ngt som liknar det som ssgns senare del betecknar, men som är l. betraktas ss. sämre än detta, l. i allm. om sämre sort; se BASTARD-BÄRNSTEN, -CITRON, -GEMSBOCK, -KORALL m. fl.
Ssgr: (2 c, d, 3) BASTARD-ART03~2. Marklin 5 (1818). H(ordeum) distichozeocriton, en bastardart af denna (varietet, dvs. Jerusalemskornet) och påfogelskornet. Lundequist Landtbr. 367 (1840, 1855). Gaillard .. fann på att arbeta med grafstickeln på samma sätt som med radernålen och sålunda skapade (han) en bastardart, ”grafstickelraderingen”. J. Kruse i Nord. tidskr. 1896, s. 475.
(2 c, d) -BILDNING~20. De naturlagar, som beherrska bastardbildningen. Brehm 1: 149 (1874). konkret. Bastardbildningar (Hybriditates) äro ett eget slag af underarter, som afvika från alla de föregående genom sin uppkomst genom tvenne närbeslägtade arters inbördes befruktning. Fries Utfl. 2: 289 (1852).
(3) -BRUK~2. 2 Uppf. b. 1: 450 (1898). Kalkcementbruket, eller som det ock kallas bastardbruket, tillredes på så sätt, att färdigberedt kalkbruk .. försättes med torrt cementbruk. P. A. Lindahl i Tekn. tidskr. 1899, A. B. s. 3.
(5) -BÄRNSTEN~20 l. ~02. Bastard-Bernsten, en mindre god bernsten, ogenomskinlig och porös, hvilken förarbetas till så kallade Bastard-Koraller. Åstrand (1855).
(5) -CITRON~02. Bastard-citroner, ett slag af runda citroner från Sicilien, hvilka försändas gröna. Nisbeth Handelslex. (1870).
(2 c) -DJUR~2. [jfr t. bastardtier] NF (1876).
(3) -FIL~2. [jfr t. bastardfeile, eng. bastard-file, fr. lime bâtarde] tekn. medelfin fil. Tekn. tidskr. 1878, s. 137. Handb. f. val af hjelpm. 2: 75 (1895).
(2, 3) -FORM~2. Ofta frambringas af två (växt-)arter två olika bastardformer, allt efter som frömjölet kommer från den ena eller andra arten. NF 2: 44 (1876). Tenorbaryton .. är .. en bastardform mellan .. (den egentliga barytonen) och tenorrösten. Wegelius Mus. hist. 2: 197 (1889). Hopnita en följd anekdotfynd till en historisk-romantisk bastardform. K. Warburg i GHT 1898, nr 123 A, s. 2.
(2 c) -FÖL~2. Häststoet bär bastardfölet (dvs. mulfölet) något längre än fullblodsfölet. Brehm 1: 451 (1874).
(jfr 3) -FÖNSTER~20. Bastardfönster .. fönster, hvars höjd är lika med el. mindre än dess bredd. G. Dalin (1871). Ikonen (1889; t. halbgeschossfenster).
(5) -GEMSBOCK~20 l. ~02. zool. Skimmelantilopen l. Bastardgemsbocken, H(ippotragus) leucophæus. C. R. Sundström i NF 6: 1267 (1883).
(2 c slutet) -HONA~20. Linné Västg. 12 (1747). En Batardhona eller grå, grön och gul Canarie-Fogel med toffs. DA 1824, nr 135, s. 14.
(3) -HUGGNING~20. tekn. om huggning af bastardfil. Zidbäck (1890).
(2 d) -KLÖFVER~20. Trifolium hybridum (Alsikeklöfver, Bastardklöfver) är en mellanart mellan röd- och hvitklöfvern. Lundequist Landtbr. 455 (1840, 1855).
(5) -KORALL ~02. se -BÄRNSTEN.
(3) -KORINTISK~020. Kolonnerna med bastard-korintiska kapitäler. Bildt Italien 252 (1896).
(3) -LÅS~2. [efter t. bastardschloss, eng. bastard-lock, fr. serrure bâtarde] (föga br.) tekn. Ett mellanting mellan det franska och tyska låset kallas bastard- eller snippsnapplåset. Uppf. b. 6: 154 (1875).
(5) -NÄKTERGAL~002, äfv. ~200. [jfr t. bastardnachtigall] zool. Ficedula Hippolaïs Lin. Nilsson Fauna II. 1: 325 (1824, 1858). Bastardnäktergal l. Bastardsångare .. en i södra Sverige ingalunda sällsynt och ända upp till Ångermanland förekommande sångfogel. F. A. Smitt i NF (1876).
(2 c) -RACKA~20. äfv. oeg. Ha de icke med sin politik tussat den der bastard-rackan Ajax på den lika dåliga rackan Achilles! Hagberg Shaksp. 8: 252 (1849).
-SAMMET, se under BASTARD, sbst.4
-SOCKER, se under BASTARD, sbst.3
(1) -STRÄNG~2. herald. B. Schlegel i NF (1876). Bastardsträng, smal ginbalk, dragen äfven öfver sköldbilden, samt utmärkande illegitim börd. Granfelt Finl. vapenb. 4 (1889).
(5) -SVAMP~2. Bastardsvampar äro af hårdare väfnad (än fina svampar) och brungul färg, porerna små ..; de komma från Levanten. Almström Handelsvar. 523 (1845).
(3) -SVÄRMARE~200. zool. En af ängens vackraste fjärilar (är) batardsvärmaren (Zygæna filipendulæ). Santesson Naturen 64 (1880).
(5) -SÅNGARE~200. se -NÄKTERGAL.
-ULL~2. [jfr t. bastardwolle]
1) till 5. Bastardull .. Mellanfin vigognaull. Dalin (1850). (Ekenberg o.) Landin 937 (1894).
2) till 2 c. Bastard-ull kallar man den fårull som erhålles af djur, tillkomna utaf sammanblandade racer. Nisbeth Handelslex. (1870).
(jfr 1) -VIN. (†) = BASTART. Synnerberg (1815). jfr Hagberg Shaksp. 9: 148 (1850).
(5) -VÄXEL~20. [jfr t. bastardwechsel] handel. Bastard-vexel kallar man, dels en i icke riktig form utställd vexel, dels ock en fingerad sådan. Nisbeth Handelslex. (1870).
Spoiler title