SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1901  
BEFÄSTIGA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[liksom ä. d. befæstige af t. befestigen, af festigen, af fest, fast, l. af ett motsv. icke uppvisadt nt. bevestigen; jfr BEFÄSTA samt holl. bevestigen]
(†) befästa. — särsk.
1) = BEFÄSTA 3. — i bild. Förmuren (emot turken skall) nu .. medh Gudz tilhielp .. rätt befästigat warda. N. Av. 17 Juli 1656, Underr. s. B 2 b.
2) = BEFÄSTA 4. Um kon:ge Ma:t .. behageligit våre, att Jöneköpung .. befestiges skulle. RA 1: 432 (1545). Att .. recognoscera hela skiärgården, och söka vederbörande inlop att befästiga. Dahlberg Dagb. 243 (1678). Schenberg 438 (1739, under emunitus). — refl. Fienden hadhe .. logerat sig .. uthi ded Dantziger Werder och sig der medh staketer befestigat. A. Oxenstierna Skr. 1: 107 (1627). G. Horn i Oxenst. brefv. 8: 151 (1634?).
3) = BEFÄSTA 5. Ath wenskap och enighett vpå alle sider tess fastere motte befestiget bliffue. G. I:s reg. 11: 364 (1537). Vår frihets återställande och befästigande. Nordberg 1: 468 (1740).
4) = BEFÄSTA 6. Hans Kongl. Mayst. önskar ey mehra, än at han (dvs. fienden) wille hålla Ståndh, och sökia sin högtrafwande intention igenom een offentligh Bataglie til at befästiga. N. Av. 1657, Part. 10 April, s. 2.
5) = BEFÄSTA 7. Sedan är öfver hela Spanien ett sådant en Påfves påbud utgånget och befästigadt, att uti hvart och ett Testamente .. måste ock .. något (vara) tillslaget till det H(eliga) Landet. Eneman Resa 2: 217 (1712).
Spoiler title
Spoiler content