SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1902  
BEHÅLL behol4 (behå´ll Weste), n. ((†) m. RP 7: 100 (1637), Sprinchorn Lunds lärov. hist. 20 (1896; i handl. fr. 1750)); pl. (†) =.
Ordformer
(behaldt G. I:s reg. 4: 182 (1527). beholdt G. I:s reg. 2: 185 (1525). behål(l)d(h), behol(l)d(h) G. I:s reg. 1: 98 (1523), Tessin Bref 2: 40 (1754) m. fl. — behåll, beholl O. Petri 2 Post. 121 b (1530), Upp. 18: 2 (Bib. 1541) osv. behol G. I:s reg. 1: 161 (1523), Gl. Ter. 71 (c. 1550))
Etymologi
[fsv. behald (behall, beholl), n., liksom d. behold, r., ä. d. vanl. n., af mnt. beholt, behalt, n., motsv. holl. behoud, n., ä. t. behalt, m.]
— jfr BI-, FÖR-BEHÅLL.
1) (†) vbalsbst. till BEHÅLLA. Behåll, das Behalten. Lind (1738).
a) [jfr motsv. anv. i holl.] till BEHÅLLA 1. Församblingen bad ödmiukligen om Gudztienstens behåll uthi kyrckian. Växiö domk. arkiv 1651, nr 88. En sådan lyckhändelse .., som man stundom sett då vådlige sår med lifvets behåll aflöpa. Prot. 30 Mars 1792, s. 8.
b) [jfr motsv. anv. i holl.] till BEHÅLLA 4 a: vidmakthållande. (Plantan) bringer Frukt, och sprijder Frö, till sit slächtes ewärdeliga behåld och främielse. Stiernhielm Arch. B 1 a (1644).
2) [jfr motsv. anv. i mnt. o. ä. t.] (†) ngt att förvara saker i, förvaringsrum; jfr BEHÅLLA 12, BEHÅLLARE. Behåll, til at förwara Saker vthi, äre: Kistor, Skåp, Hohl i Muhren, Foder, Lådor. Schroderus Comen. 552 (1640, 1647; t. behältnisse). Spegel Gl. (1712).
3) [jfr motsv. anv. i fsv., ä. d. o. mnt.] (†) tillhåll, vistelseort, tillflyktsort, tillflykt; i sht säker l. trygg vistelseort; ställe där man är i säkerhet; jfr BEHÅLLA 11 a α. G. I:s reg. 6: 125 (1529). Tijt (dvs. till staden) lupo the afffellighe, ty ther hadhe the sitt behåld. 1 Mack. 10: 14 (Bib. 1541). Babylon .. är worden .. alla orena Andars behåll, och alla orena och ohyggeligha foglars behåll. Upp. 18: 2 (Därs.). Gudh .. skal föra wår son, j itt gott behåld. Tob. com. E 4 a (1550). Att skeppen uti hamn och behåld löpa skulle. R. Ludvigsson i HSH 12: 282 (c. 1580). Jag förmodher att de (finska trupperna) hvar på sitt beholdh dijtt de ährnede ähre skole komma uthij Junii måned. A. Oxenstierna Skr. 2: 268 (1616). Then som haffuer en owän eller fiende .. och i sitt Behåld wäl bewarat är, skal icke lättfärdigt .. gifua sig vtaf sin fordeel och behåld. Fosz 35 (1621). (Djuren gömma sina ungar) i redar, i hål, i något litet ljuft behåll, der de ha värme. Thorild 4: 211 (1795).
4) [utveckladt ur 3; jfr motsv. anv. i mnt.] säkerhet, trygghet; jfr BEHÅLLEN 2 b; ofta, i sht a, närmande sig 3; alltid föregånget af prep. i.
a) [jfr fsv. i sit fria behald fara, ä. d. komme secker oc frij wdj etthers frij behold igen] (†) i uttr. komma i (godt l. fritt) behåll l. vanl. i sitt (goda l. säkra l. fria) behåll, komma i säkerhet l. trygghet. Thaa seyom wij (G. I) tiigh tiil .. leygdhe ath komma tiil oss .. Och sidhan frij feligh (dvs. utan fara) szæker och obehindrath komma wthij tiidt beholdt ighen. G. I:s reg. 2: 185 (1525). Vthan alth hinder eller forfångh skule j (dalkarlar) sedhan (dvs. efter riksdagen) komma vtj edert godha behaldt igen. Därs. 4: 182 (1527). Att thet (dvs. lifsmedlen) måå komme vti godt behåld, och blifwe wäl förwaratt, ehuru alle lägligheter sigh tildraga kunne. Därs. 14: 285 (1542). När tå fienderne vore kompne udi theris frie behåld in udi sitt eigit land, drogh tå konung Erich effter them. RA 2: 336 (1569). Tu (dvs. G. I) och tijna .. Medgislare skulle frij och ombewarade åter komma vthi edert säkra behåld. Phrygius Föret. 16 (1620). Så frampt .. (Kristiern II) icke .. kunde komma medh Konung Fridrich öfwer ens, skulle han medh sijna Tienare komma vthi fridt behåld hwart han begärde. Girs G. I 133 (c. 1630). Arcken kom i behåld på det aldrahögsta berg i werlden. Hiärne 2 Anl. 331 (1706).
b) [jfr motsv. anv. i d.] (hvard., numera mindre br.) i uttr. vara (l. hafva) i godt (förr äfv. säkert l. tryggt) behåll, vara (l. hafva) i säkerhet l. trygghet, vara (l. hafva) i godt förvar. Lacedemon, ther han förhoppadhe sigh wara j gott behåld. 2 Mack. 5: 9 (Bib. 1541). H(ans) F(urstliga) N(åde) kan .. i Vijborgh vara i gott beholdh. Oxenst. brefv. 5: 28 (1613). (Den som gisslan lämnade romerska jungfrun) war .. hoos then Hetruriske Konungen, icke allena vthi ett säkert behåld, vthan hennes dygd bleff ther ofwan vppå ährat och berömd. Schroderus Liv. 63 (1626). Nu viste jag, at the (dvs. mina sju för sin tros skull afrättade söner) ei kunde lida våld, / Och at jag hade them i ganska godt behåld. Kolmodin Qv.-sp. 1: 675 (1732). Möller (1790). (†) The haffua .. förmenat sigh ther wara vthi gott och trygdt behåld för honom. Petreius Beskr. 1: 50 (1614).
c) (†) i andra förb. Fåret som far wilt (kan) icke .. komma til hioorden jgen medh mindre en annar moste sökia thet vp och föra thet j behåll jgen. O. Petri 2 Post. 121 b (1530). The Windländska stormade på fästningen, men theras Konung och Styremän stode i behåld, utan för slachtnings platzen. Peringskiöld Hkr. 2: 302 (1697).
5) [utveckladt ur 3] (†) förvar. All annan Hallm .. förvares .., doch at den icke blandas tilhopa, utan hvar part hålles för sig i behåld. Salander Gårdsf. 112 (1727). jfr: Min Syster (Tamar), sade han (dvs. Absalom), har Amnon giordt tig våld? / Tig still, och var tilfridz: jag har thet i behåld (dvs. minne). Kolmodin Qv.-sp. 1: 445 (1732).
6) [jfr motsv. anv. i mnt.] (†) beskydd, beskärm. (Revals invånare) begerede thå, / At han (dvs. E. XIV) theras herre wille wara / Och taga them vnder sitt behåldh. Hund 14 (c. 1605).
7) [utveckladt ur 4; jfr d. han har faaet sit skib hjem i (god) behold, nnt. dat is in goden beholl] (hvard., numera mindre br.) (godt, oskadadt) skick; i uttr. i (godt) behåll, förr äfv. i sitt (goda) behåll, i godt l. oskadadt skick; välbehållen; ofta närmande sig 4. (Sthms invånare) hafwa wp antwardath j hans naadis hender Stokholms stad ok sloth .. ok ære i seth gode behold epther teras begæra. G. I:s reg. 1: 98 (1523). Een pistohl (i hvilken hemliga dokument voro gömda), den .. i godh beholl .. blef honom inhendigat. RP 7: 100 (1637). Så kom jag sluteligen i godt behåll til de mina. Eurén Orth. 3: 55 (1794); jfr 4. Vara i behåll .. incolumem, integrum, salvum esse. Lindfors (1815). Räfven hade .. redan gjort sig osynlig; hönsen räknades och voro i godt behåll. H. Söderberg i Julrosor 1901, s. 33. — (†) (G. I har) kommet richet i sit behol igæn Tet alles paa sith yterste fördærf kommit war. G. I:s reg. 1: 161 (1523).
8) om behållning l. återstod l. rest; jfr BEHÅLLEN 1 a.
a) [utveckladt ur 4] abstr. i förb. i behåll, (ännu) kvar, ej förlorad, återstående, öfver.
α) [jfr d. have, være i behold, ä. t. im behalt haben] i uttr. hafva, vara, i senare tid äfv. blifva, finnas, ega i behåll. The besta clenodier har Hennes M:tt ähnnu i behåll. Oxenst. brefv. 3: 470 (1633). Fast alla dhe Kungliga byggningar äro förstörde och allenast det gamla Templet i behåld. Rudbeck Atl. 1: 239 (1679). Då hade man knapt 20 pro cent i behåll, när Inköp, Frakt, Tull och Omkostningar vore afräknade. Stagnell Banquer. 17 (1753). Det ses på honom, at han intet har sina sinnen i behåll. Envallsson Niugg 50 (1784). I Marokko är .. gamla seden ännu i behåll. Ödmann Str. förs. II. 2: 81 (1803). En klok hushållning med hvad man ägde i behåll. Ehrenheim Tess. 29 (1819). Ingenting blir i behåll (af prästlönen i Leksand), då presten är hela församlingens gästgifvare. Tegnér 6: 179 (1832). Af kolonnerna äro blott .. kapitälerne i behåll. Brunius Gotl. k. 3: 45 (1866). Den handskrift han har följt finnes .. numera icke i behåll. Schlyter Jur. afh. 2: 145 (1879). Vid 71 års ålder har jag .. hår och tänder i behåll. De Geer Minnen 2: 299 (1892).
β) i förb. med ngt i behåll. (Stengetsjägarna) voro glada att med lifvet i behåll, om också utan byte, kunna återvända hem. Oscar ii Skr. 3: 254 (1864, 1888). Segla hem igen med ammunition i behåll. AB(L) 1901, nr 258, s. 3.
b) (†) konkret: behållning (se d. o. 3), återstod. (Skol-)Gossarnes lilla ännu öfrig varande behålld (af helgonskylden) är och iråkad så stor villervalla at deraf nu knapt halfva dehlen kan utbekommas. Sprinchorn Lunds lärov. hist. 20 (1896; i handl. fr. 1750).
9) [utveckladt ur 4] (numera bl. i vissa delar af Sv., föga br.) burgen ställning, välmåga; jfr BEHÅLLEN 5 c. Behåll .. välmåga. Schultze Ordb. 1786 (c. 1755). I behåll .. Bergad. Hur slår han sig ut? Åh, han är i behåll, i godt behåll. Dalin (1850).
Spoiler title