SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1903  
BELÖNING belø4niŋ, äfv. -lö4n-, i Sveal. äfv. 032 (belö´ning Weste; bel`öning Almqvist), r. l. f. (m. Sahlstedt); best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(belönning Ludvigsson Norman 25 (c. 1550))
Etymologi
[jfr d. belönning, mnt. beloninge, holl. belooning, t. belohnung]
vbalsbst. till föreg.
1) till BELÖNA 1. Almqvist (1842). Dalin (1850). — särsk. mer l. mindre konkret. Folkets kärlek min belöning (K. XIV J:s valspråk). Få ngt i l. till belöning. Belöning i penningar. Gode gerningerss belönning. Ludvigsson Norman 25 (c. 1550). Itt lofligit (dvs. lofvärdt) förhållande är en stor belöning wärdt. Schroderus Uss. A 3 a (1626). Then högste Prijs, som af werldennes vphof, war satt och förordnat Dygden til belöning. Stiernhielm Virt. 3 (1650). Alt hwadh .. igenom Öfwerheetens synnerlige ynnest, till een extraordinarie belöhningh för giorde tienster .. uthan ägandens beswär honom skiänckt och gifwit (är). RARP V. 2: 333 (1655); jfr d. Till Belöning för gammal giord Tienst. Siam 8 (1675). Betjente böra njuta löner och förtjente Män belöningar. Tessin Bref 1: 247 (1753). Utom lönen ibland en tjenare njute belöning. Nicander G. sann. 102 (1767). Din menniskokärlek välsignas i det jordiska Samfundet, när du är gången till belöningens Land. Lehnberg Pred. 3: 369 (c. 1800). Din belöning blir stor, om ock sen. Wennerberg 2: 58 (1848, 1882). Dygden är sin egen belöning. Dalin (1850). Arbetets skönaste belöning .. är tillfredsställelsen öfver dess framgång. Genberg 2: 53 (1859). Gerningen föder sin frukt, vare sig straff eller belöning. Svedelius i SAH 49: 172 (1873). jfr HEDERS-, KRIGS-, LÄRDOMS-, NÅDE-, PARTI-, PENNING-, TAPPERHETS-, ÄRE-BELÖNING m. fl. — särsk.
a) till BELÖNA 1 e. Han fick en dålig belöning för sina tjänster. Landsflykt blef Ciceros belöning för det han räddat staten. Lindfors (1815). Det är då (dvs. då riken hålla på att upplösas) en ringa man kan mottaga utan betänkande i sitt hus en förföljd främling, för hvars herbergerande bilan är belöningen. Thomander Skr. 1: 222 (1842). jfr: Krämpor och förtret, som ofta nog är deras (dvs. de gamlas) belöning, sedan de länge stökat i verlden. Tessin Bref 1: 71 (1751).
b) till BELÖNA 1 g; jfr PRIS-BELÖNING; ofta: (heders)pris, täflingspris. Then som utdelar belöning eller segerstekn: (lat.) brabeutes. Spegel Gl. 399 (1712). (Till att främja vitterhet o. snillegåfvor i Sv.) är .. ingen tjenligare väg funnen, än genom täfling och belöningar, dem Hennes Maj:t vår Nådiga Drottning af egna medel består. 1 VittAH 1: 35 (1755). Uppå Academiens årliga Högtidsdag utdelas tvänne stora Skådepenningar af guld .. til belöningar för the tvänne arbeten, hvilka pröfvas bäst vara författade öfver the upgifne Ämnen. 1 SAH 1: 36 (1786, 1801). Denna (andra) guldpenning är ämnad till en uppmuntrande belöning. SAH 2: 272 (1802). Då den mindre belöningen eller uppmuntrans-Accessit blifvit någon skrift tillagd. Därs. 274. Ljunggren SAHist. 1: 48 (1886).
c) ss. uppfostringsmedel; jfr PREMIE. Belöningar och .. Straff .. äro .. et vigtigt värktyg uti en rätt upfostrares hand. Porthan (1783) hos Leinberg Skolv. 3: 385. Belöningar äro antingen själiska (psykiska), sinnliga eller blandade. Själiska äro de, som endast gifva barnet en inre lust och glädje. Sinnliga, de, som hufvudsakligen gifva en yttre njutning. Blandade, de, som gifva båda delarna. Dahm Skolm. 122 (1846). Sedan årsförhöret är afslutadt kungöras flyttningarna inom läroverket samt de belöningar och understöd, som blifvit elever tillerkända. FFS 1872, nr 26, s. 11. — jfr EXAMENS-, FLIT-, MÅNADS-BELÖNING.
d) gratifikation, premie. Tror min Herre sig kunna tiena vår Republique (dvs. Holland) .., skal straxt gifvas anvisning til en hederlig belöning för min Herre. Dalin Arg. 1: 125 (1733, 1754). Boktryckaren (Rob. Stephanus) utsatte en nog ansenlig belöning för hvart tryckfel honom i dess Uplaga (af bibeln) visas kunde. Tessin Bref 2: 20 (1754). (Dalin) utfick .. 4,000 d(aler) s(ilfver) m(ynt) af den belöning, som blifvit utfäst för hans rikshistoria. Malmström Hist. 5: 206 (1877).
2) till BELÖNA 2; konkretare: vedergällning, lön. Om ditt hiärta är aldeles obewekligt ..; tänch att någon Gudommelig macht är till, som lärer hwars och ens gärningar sin rätta belöning tillmäta. A. Wollimhaus i 2 Saml. 1: 112 (c. 1669).
3) (†) till BELÖNA 3: aflöning. Konung Gustaff försende både Penningar och Kläde til Folcketz belöhning, på thet the skulle blifwa widh Skeppen qwar. Girs G. I 157 (c. 1630). Medlen till (krigs-)folketz belöhningar. RARP 4: 329 (1650). (G. II A.) stiftade .. then store donation til Academiens (i Uppsala) underhåll och Professorernas belöning. Spegel Kyrkohist. 2: 162 (1707). — konkret. Hvilka lärare .. intet lära vara nöjda med den, de minsta scholæ sysslor åtföljande belöningen. Leinberg Skolv. 1: 307 (1751). — i bild. Then sold och belöning, som satan gifwer sina stridsmän, är döden. Spegel Pass. 314 (c. 1680).
Ssgr (till 1): (1 b) BELÖNINGS-BÄGARE030~200. prisbägare. Econ. annal. Okt. 1807, s. 32 (ur Finska hush.-sällskapets ber. 1805).
-FÖRSLAG~02.
a) till 1 c. Upprättandet af belöningsförslag företages (vid Ak:s för de fria konsterna läroverk) af läroverksnämnden. SFS 1888, nr 84, s. 12.
b) till 1 d: gratifikationsförslag. Vid afgifvande af de årliga belöningsförslagen skall meddelas uppgift å de förseelser .. en hvar konstapel under det nästföregående året låtit komma sig till last. Mentzer Cellf. Tillägg 1: 6 (1882).
-JAN~2. [jfr t. belohnungsjan] spel. ett slags jan i tricktrack. Wilson Spelb. 231 (1888).
-JETONG~02. särsk. till 1 c. Ber. om sällsk. f. uppfostringsschola eft. Hillska meth. 1832, s. 5. Vid vårexamen 1811 fick jag flytta upp i klassen (vid Karlbergs krigsakademi) och erhöll belöningsjetton för flit. H. Lilljebjörn 1: 58 (1865). Såsom uppmuntran och belöning för flit och skicklighet utdelas årligen belöningsjettoner åt de Kadetter, som .. deraf .. gjort sig förtjente. SFS 1866, nr 65, s. 42.
(1 c) -KORT~2, sbst. För skrifning på papper utdelas ock belöningskort, hvaraf .. (lärjungen måste erhålla) flere .. för att kunna få en passande belöning. Hagstedt Handl. i vexelunderv. 73 (1821). Belöningskort af olika pointvärde. F. Berg i Verdandi 1883, s. 133.
(1 b) -KRANS~2. Urania med belöningskransen / Ur sin guldport ropar segrarns namn. Stagnelius 2: 126 (1821).
-LISTA~20. särsk. till 1 c. Förste läraren skall vid hvarje termins slut .. granska examenskataloger och belöningslistor. Instr. f. förste lärarne vid Sthms folksk. 1883, s. 5. —
-MEDALJ~02. Kungör. 27 Nov. 1794, s. 4. SFS 1893, nr 78, s. 2. särsk. till 1 b: prismedalj. SAH 2: 273 (1802). Vid industriutställningar böra belöningsmedaljer utdelas jämte diplom. Tekn. tidskr. 1896, A. A. s. 10. —
-ORDEN~20. särsk. till 1 c: utmärkelsetecken som liknar en orden(sstjärna). Till det oväsendtliga i vexelundervisnings-metoden (höra bl. a.) .. belöningsordnar. Tidskr. f. folkskolel. 1848—49, s. 14.
(1 b) -PENNING~20. jfr -MEDALJ. En ny Belöningspenning af guld, om 10 dukaters vigt, är införd. SAH 2: 271 (1802). (De) medaljer samt minnes- och belöningspenningar, hvilka sedan 1853 blifvit i Sverige präglade af akademier och andra sällskap. NF 1: 288 (1875). Ljunggren SAHist. 1: 66 (1886).
(1 b) -SKÅDEPENNING~1020. (numera knappast br.) prismedalj. 1 SAH 1: 39 (1786, 1801).
-SYSTEM~02.
a) till 1 b. Det nuvarande belöningssystemet vid industriutställningar. Tekn. tidskr. 1890, s. 42.
b) till 1 c. (Hillska skolan) använder ett öfverdrifvet belönings-system. Ramström Underv.-verken i Sv. 63 (1833).
-SÄTT~2. Schönberg Bref 2: 144 (1778). Strinnholm Hist. 3: 573 (1848).
-TECKEN~20. särsk. till 1 c; jfr -JETONG, -KORT, -ORDEN. Rådberg Handb. f. vexelunderv. 10 (1820). Paulsson Folkund. 198 (1866).
-VÄRDIG. (†) Porthan (1783) hos Leinberg Skolv. 3: 385.
Spoiler title